Det behövs ingen vakthund
VANDA SVENSKA FöRSAMLING Det har nu gått två år sedan ett nytt församlingsråd påbörjade sitt arbete inom Vanda svenska församling. När vi har kommit halvvägs på denna valperiod är det säkert på sin plats med en liten tillbakablick.
Inför valet förde grupperingen Kyrkan mitt i byn (KMB) fram sina tankar om hur verksamheten inom Vanda svenska församling skall utvecklas. Kärnan i vårt budskap var att vi tillsammans med kyrkoherden ville fortsätta med att utveckla verksamheten och verksamhetsförutsättningarna för såväl personalen som församlingsmedlemmarna.
KMB anser att församlingen utvecklas och mår bra endast om församlingsrådet fördomsfritt samarbetar med kyrkoherden och ger kyrkoherden det stöd han behöver för att leda sitt arbetslag och sin församling. Kyrkan mitt i byn har inte ansett att församlingsrådets roll skall vara vakthundens som skäller på kyrkoherden eller de anställda när något gått fel. KMB ser hellre att rådet fungerar som ett bollplank och ett stöd för kyrkoherden. Endast genom konstruktivt samarbete och ömsesidigt förtroende lyckas församlingen med att gå framåt i en positiv anda.
KMB har även ansett att det är viktigt att församlingen sätter resurser på att utveckla och stärka arbetslaget. Detta arbete påbörjades redan under föregående valperiod och vi kunde se att arbetsmiljön inom Vanda svenska sakta, men säkert förbättrades. I en arbetsplatsundersökning som gjordes under föregående valperiod hade Vanda svenska församling utvecklats så att vi kunde stoltsera med att vara den bästa arbetsgemenskapen inom Vanda kyrkliga samfällighet.
Kyrkoherden har fortsatt med att utveckla arbetsrutinerna, arbetslaget och arbetsmiljön under de senaste två åren. Den senaste arbetsplatsundersökningen visar att förtroendet för chefen, det vill säga kyrkoherden, är på högsta nivå inom Vanda svenska församling. Kommunikationen inom arbetslaget är gott och samarbetet fungerar väl. Vi skall alla vara väldigt glada över att vi har en så fin arbetsgemenskap inom Vanda svenska församling. Vi är fortfarande överlägset den bästa arbetsgemenskapen inom Vanda kyrkliga samfällighet, som består av sju församlingar och sammanlagt nio enheter.
Endast genom konstruktivt samarbete och ömsesidigt förtroende lyckas församlingen med att gå framåt.
Det har säkert inte undgått någon att församlingsrådet och dess verksamhet har varit föremål för ett antal artiklar i såväl HBL, Kyrkopressen som i radio och på Yles internetsidor. Min förhoppning är att hela församlingsrådet kunde omfamna de tankar som KMB har gällande församlingsrådets roll inom församlingen.
Efter biskopsvisitationen hösten 2016 kunde vi läsa att det finns en viss förhoppning om att församlingsrådet, med stöd från domkapitlet, kan påbörja utvecklingen av sin egen verksamhet. Min förhoppning är att församlingsrådet återgår till att vara ett konstruktivt samarbetsorgan där församlingsrådets medlemmar i positiv anda stöder kyrkoherden och hans arbetslag, samt kommer med konstruktiva idéer om hur verksamheten kan utvecklas.
Församlingen behöver inte en vakthund utan ett församlingsråd som tillsammans med kyrkoherden drar upp stora riktlinjer för församlingens verksamhet med respekt för såväl kyrkoherden, personalen som kollegorna i församlingsrådet.