Hur Château Haut-Brion blev pontikka
Världen behöver förebilder. Denna sanning gäller inte bara bilar utan också viner. Frankrikes mångsidiga vinutbud baserar sig på höga kvalitetsambitioner och på respekten för hur druvor odlas, skördas och hur saften förvandlas till vin. Detta är ett koncept som har kopierats över hela världen.
Av Frankrikes vinområden är det utan tvekan Bordeaux som skapar de absoluta toppvinerna.
Vinerna från Medoc grupperades år 1855 in i fem klasser baserat på marknadspriser. Ett toppvin som inte kunde lämnas bort, trots att det inte geografiskt hörde till de klassificerade, var det äldsta kända bordeauxvinet sannerligen ”primus interpares”. Det är fråga om Château Hautbrion från vindistriktet Graves beläget strax söder om staden Bordeaux.
Från 1500-talet
Bordeaux var känt för sina goda viner redan under romersk tid. Staden hette då Burdigala. Exporten av vin började tidigt och medverkade till stadens rikedom och anseende. Dagens Château Haut-Brion med vingård och slott skapades år 1533 när Jean de Pontac köpte egendomen och började bygga det nuvarande imponerande slottet. Efterkommande till honom har varit både biskopar och aktiva i politiken i området.
Att det var fråga om ett toppvin framgår av att det serverades vid den kungliga taffeln år 1660, då kallat ”Hobriono”.
Den kändaste anteckningen om Haut-Brion finns i dagboksskribenten Samuel Pepys anteckningar från den 10 april 1663 då han på krogen Royal Oak Tavern drack ”ett slags franskt vin som hette Ho-Bryan som hade den finaste smak ett vin kan ha”.
Nämnd av Bellman
Firman de Pontac sålde vin över hela Europa, inte bara till England utan också till våra trakter. Bellman noterar i en av Fredmans epistlar att ”Pontaken var god”. Han kände alltså utmärkt till detta varumärke.
Vinimporten till Sverigefinland var under 1500- och 1600-talet starkt tyskdominerad men Gustaf III:s franska orientering gjorde att landets viner blev på mode och en firma som de Pontac kom med i bilden.
De franska vinerna nådde också Finland och jag har funnit en anteckning om att bordeauxviner importerades till Åbo redan år 1804. Det var säkert glada studenter i staden som odlade sin stadgade törst bland annat på Pontaken.
Efter hand blev ordet synonymt med alla slags starkare varor, inklusive hembränt. Sålunda föddes begreppet pontikka med sin utmärkta finska klang.
Vingården i dag
Familjen de Pontac ägde slottet fram till franska revolutionen. Efter diverse ägarbyten under 1800-talet innehas slottet sedan 1922 av den amerikanska familjen Dillon, som vårdar sin juvel minutiöst. Vingården drivs mycket klassiskt – man använder de typiska bordeauxdruvorna, som skördas i mycket små volymer vilket ger fin koncentration i druvorna, modern temperaturkontrollerad jäsning och långtidslagring på nya ekfat.
Vinet är djuprött med mycket generös, mustig doft och fyllig, balanserad smak – ett stort vin.