Skidåkarnas astmabesvär oroar utredare

Den oberoende utredningskommittén friar Norge – och riktar fokus mot stränga köldgränser, allt hårdare tävlingsformat och en veritabel epidemi av astmatiska besvär bland världens bästa längdåkare.

Det norska skidlandslagets användning av astmamedicin har varit på tapeten ända sedan Martin Johnsrud Sundby i somras blev bestraffad för en överdos av salbutamol (Ventolin). Under hösten framkom uppgifter om att även friska längdåkare ordinerats astmamedicin och att man använt sig av nebulisatorer för att behandla irriterade luftvägar. VG avslöjade att 42 av 61 norska OS-medaljer sedan 1992 vunnits med hjälp av astmamedicin.

Nu har en oberoende utredningskommitté synat Norges användning av läkemedel. Slutsatsen: ingen har använt astmamedicin utan orsak. Det har alltid förelegat en astmadiagnos eller klara, astmaliknande luftvägssymptom.

– Det finns tillfällen där man använt astmamedicin för att lindra luftvägsbesvär, slembildning eller ont i halsen. Men det har handlat om tillåtna astmamediciner som inte är prestationshöjande, säger utredningskommitténs finländska medlem, idrottsläkaren Katja Mjøsund. Har syftet enbart varit att befrämja idrottsutövarnas hälsa, inte exempelvis att förbättra deras prestationsförmåga? – Vi tror att man har utgått från hälsoaspekten. Då det handlat om tilllåtna mediciner som inte är prestationshöjande har man velat lindra idrottsutövarnas symptom, säger Mjøsund.

– Det är klart, om man mår bättre kan man indirekt göra bättre ifrån sig.

Norges skidförbund kritiseras dock för ”dåliga och bristfälliga” rutiner när det gäller tillgänglighet och förvaring av läkemedel. Bland annat har receptbelagda astmamediciner funnits tillgängliga i den norska vallatrailern.

– De här bristerna har redan till stor del åtgärdats, säger Mjøsund.

Sundby åkte fast för en för stor dos av beta2-antagonisten salbutamol, som han inhalerat med hjälp av en nebulisator. En nebulisator omvandlar läkemedel i vätskeform till en aerosol. Då överskrids den internationella antidopningsbyrån Wadas gränsvärden för beta2antagonister lätt. Utredningskommittén anser inte att det finns orsak att använda nebulisator för astmamedicin.

– Vi anser att det är onödigt och medför en medikalisering av toppidrotten, men många norska läkare tror läkemedlet distribueras bättre i lungorna med en nebulisator. Vi tycker man hellre ska använda inhalatorer.

Ok med vattenånga

Eftersom salbutamol kan ha en viss prestationshöjande effekt i mycket stora doser har det framförts misstankar om att Sundby inte haft helt rent mjöl i påsen. Utredningskommittén tar dock inte alls ställning till enskilda fall.

– Sundbys fall har dessutom redan avgjorts av Cas.

Däremot har utredningskommittén inga invändningar mot att norrmännen använder nebulisatorer för att inhalera saltvattenslösning. För närvarande finns det inga belägg för att vattenånga kan förebygga ansträngningsastma, men många av de idrottsutövare som utredningskommittén intervjuat har upplevt att behandlingen lindrat deras besvär.

– Vattenånga medför ingen hälsorisk och förbättrar inte prestationsförmågan. Vi skulle gärna se mera dokumentation, men om någon fått hjälp med sina luftvägsbesvär anser vi det skulle vara fel att förbjuda användningen av nebulisatorer för att inhalera vattenånga, säger Mjøsund.

Norrmännen har enligt medieuppgifter bland annat använt nebulisator för att inandas vattenånga mellan heaten i sprinttävlingar. Kan nebulisatorn ge dem en konkurrensfördel?

– Nej, inte i det avseendet att det ger dem bättre kondition, bättre styrka eller bättre prestationsförmåga. Vattenångan kan hjälpa dem genom att de mår bättre, säger Mjøsund och understryker skillnaden mellan att använda nebulisator för vattenånga och för läkemedel.

En stor del av det finska landslaget har under det senaste året använt sig av en särskild vattenkanna för att inandas vattenånga. Principen är exakt densamma. Däremot har Sverige totalt sågat användningen av nebulisatorer. Utredningskommittén medger att det förekommer vissa etiska frågeställningar.

– Nebulisatorn kan ge fel signal. Därför är det viktigt att vara transparent och sprida riktig information. Man blir inte en snabbare skidåkare av att andas in vattenånga.

Skidastma

I stället för att kritisera norrmännens användning av astmamedicin riktar utredningskommittén fokus mot ett centralt dilemma inom skidsporten: den utbredda förekomsten av ansträngningsastma, astmaliknande symptom och problem med luftvägarna. Den ovannämnda norska medaljstatistiken beskriver inte vidden av Norges missbruk av astmamedicin, utan ett välbekant fenomen inom längdåkning.

– Det är bekant sedan 1990-talet att det förekommer någonting sådant som skidastma. Vi föreslår att de nordiska länderna samarbetar för att finna åtgärder för att förebygga skidastma. Internationella skidförbundet FIS borde också ta sitt ansvar och se över köldgränserna och tävlingsformaten, säger Mjøsund.

– Den nuvarande köldgränsen -20 är mycket kall för hård längdåkning i tävlingsfart. Många upplever också att sprinttävlingarna med fyra heat förorsakar besvär. De hårda etapptävlingarna är också påfrestande.