Välkommen till exotiken
Affischkonst Snö, skidor, is och norrsken lockar turisterna till Finland, att döma av reseaffischerna. Det nyaste motivet är vinterbad.
Naturupplevelserna, snön och vintern är trumfkort i turistreklamens affischkonst som affischjägaren Magnus Londen fördjupat sig i.
En trådsmal kvinna i bikini och toppluva balanserar på tå på en brygga vid randen av en isvak. Sträng vinter råder men kvinnan ser varken frusen eller rädd ut – hon utstrålar coolhet.
Take some Finland lyder texten på affischen, utsedd till årets reseaffisch. Konstnären bakom affischen är Omar Escalante, uppvuxen i Guatemala men numera grafisk designer och bosatt i Grankulla.
När Escalante kom till Finland, som medlem i ett heavy metal-band 2007, hade han ingen aning om att det fanns något som heter vinterbad.
– Med affischen vill jag visa att finländare kan ha skoj i vilket väder som helst, förklarar han.
Tävlingen om årets bästa reseaffisch utlystes av Visit Finland, Finlands Nationalmuseum och Come to Finland Publishing. Målet var att skapa en renässans för den affischkonst som blomstrade när turistnäringen var ny.
Vinter, glamour och naturexotik var vanliga motiv när Finland skulle presenteras för en utländsk publik under 1900-talets första decennier.
– Turistreklamens Finland är öppet, fantastiskt, kosmopolitiskt och med en orörd natur, säger Magnus Londen, affischjägare och den som återuppväckte intresset för forna reseaffischer.
Begäret vaknade av en slump när Londen hastade förbi ett antikvariat och såg en affisch i fönstret. Affischen föreställde en vacker kvinna, drickande champagne framför Riksdagshuset och texten löd Besök Helsingfors – Nordens vita stad.
Stämningen var kontinental och Londen blev förhäxad.
– Jag föreställde mig att jag satt med vid bordet, utanför bilden, avslöjar han.
Magnus Londen köpte affischen och inledde en framgångsrik karriär som affischjägare. Den resulterade i boken Come to Finland, i industrin med vykort, kylskåpsmagneter, planscher och kalendrar och i den utställning som nu visas på Nationalmuseum.
– Affischerna är inte bara glada och färgstarka med ett strålande budskap. De illustrerar också Finlands historia, säger Londen.
Med Gallen-Kallela till Imatra
Finlands första reseaffisch skapades av Axel Gallén, senare Akseli Gallen-Kallela, och är från 1893. Affischen föreställer Imatra fors och det nya eleganta stadshotellet. I fokus av planschen har Gallen-Kallela valt att placera den sensationella nymodigheten – en strålkastare som lyser upp den brusande forsen.
Åland kontrade med att anställa konstnären Hugo Simberg. En naken skönhet tar sig ett dopp på Hugo Simbergs affisch för Mariehamns havsbad.
De här två affischerna är i original och de enda exemplar som finns. Den ena ägs av Gallen-Kallelamuseet, den andra av en privatsamlare.
Gallen-Kallela och Simberg är namnkunnigast av utställningens konstnärer men flera andra kända konstnärer är representerade, bland dem Erik Bruun, Oscar Furuhjelm, Rolf Christiansson, Per-Olov Nyström och Jorma Suhonen.
– Affischer är också konst, påpekar Magnus Londen.
– De är ett hantverk och kan beskrivas som lättillgänglig konst.
Var är barnen?
Färjetrafiken blev ett lyckokast för rederierna, turistnäringen och affischkonstnärerna. Ångfartygen, bland dem legendariska Ariadne och Oihonna, tuffar fram på affischerna från 1930-talet. Sedan kom tåget och så småningom även flyget.
Vintersport och Lappland var populära motiv – de enda affischerna med tydlig sommarkoppling är de som gör reklam för Hangö, Nådendal och Mariehamn. Och i flera decennier saknades barn på affischerna.
– Minns att de som reste tillhörde eliten. Det var exklusivt att vara tourist, påminner Magnus Londen.
– Själva resan tog god tid och sedan stannade man i flera veckor på resmålet.
Ett kaxigt efterkrigs-Finland
Kaxigheten och moderniteten syns även i de affischer som skapades i det efterkrigstida Finland. Magnus Londen beskriver dem som en spegel av vad de europeiska kunderna ville ha.
Utställd är bland annat den allra kändaste av finländska affischer – den som gör reklam för OS i Helsingfors 1952 med en löpande Paavo Nurmi i helfigur och med en liten karta av Finland vid hans knä.
Samma affisch, gjord av Ilmari Sysimetsä, var tänkt att göra reklam för de olympiska spelen i Helsingfors 1940, de spel som aldrig blev av. Inför 1952 behövde man bara justera Finlands gränser och ändra datum för spelen.
Mot slutet av 1950-talet och i bör-
Affischerna är inte bara glada och färgstarka med ett strålande budskap. De illustrerar också Finlands historia.
jan av 1960-talet förändrades affischkonsten i grunden. De tecknande konstnärerna hade gjort sitt, kameran tog över.
Inte bara nostalgi
De flesta av affischkonstnärerna, med undantag av svenska Ingrid Bade, var män. När utställningen nu väljer att inte bara bli en nostalgisk utflykt till affischkonst från förr prioriterar man kvinnor.
Samtida kvinnliga illustratörer som Linda Bondestam, Lena Frölander-Ulf, Maija Hurme och Marika Maijala har levererat nya, aktuella affischer. Resultatet är affischer som presenterar Munksnäsallén i sirligt novemberdis, Tölös rödtegelfasader, Brunnsparken och Salutorget.