Jussi Laitinen utmanade Aktias ägare
Det var så sent som 2011 Aktia gav upp tankarna på en samgång med Ålandsbanken. Då hade olika samarbetsformer varit aktuella i mer än tio år. Efter ett besök i Mariehamn hösten 2011 insåg Aktias ledning att det inte skulle bli någonting och banken sålde u
Det fanns en period när Aktia just hade börsnoterats då bankens avgående vd Jussi Laitinen frågade bankens största ägare om de ville att han skulle sälja rubbet. Han lovade att sälja till ett pris som översteg börspriset.
– Värdet på aktien är lite som ett skolbetyg för ett börsbolags vd, men då de stora ägarna dagligen sålde ut en viss mängd aktier var det så förutsägbart att aktiepriset förblev lågt, säger Laitinen.
Ägarna gillade inte Laitinens fråga om att sälja alltihopa, men aktieförsäljningen blev smartare efter incidenten.
Jussi Laitinen har några dagar kvar som vd för Aktia. Redan i september i fjol offentliggjordes ett förestående byte på bankens vd-post och i torsdags meddelade Sigrid Juselius stiftelse att deras nya vd från årsskiftet heter Jussi Laitinen. Det här är en bra tid att byta till något annat, anser Laitinen själv.
– Jag beslöt redan då jag började på Aktia att jag vill vara en del av lösningen, inte en del av problemet. Förra våren började det finnas otåliga röster i styrelsen och tillsammans kom vi till att det behövs nytt blod. Sexigheten hos en vd på ett börsbolag avtar med tiden, säger han.
Han har lett Aktia sedan 2008, genom finanskrisen och turbulenta tider. Själv konstaterar han att det blev en defensiv tid för en finansman som varit van vid riskhantering och offensiva placeringar. Samtidigt betonar han hur glad han är över att ha fått vara vd under en tid då mycket hänt.
Värdet smalt bort
Drömmen om ett finlandssvenskt finansvaruhus levde då Jussi Laitinen kom till Aktia. Veritas livförsäkringar hade just blivit en del av banken och ett par år efter dem införlivades också skadeförsäkringar i koncernen. Om det slutligen var finanskrisen efter Lehman Brothers konkurs eller något annat som sköt drömmen i sank är oklart, men Laitinen fick börja sin tid som vd med att försöka begränsa skadorna.
– Vi satt med stora aktieportföljer som smalt bort. Jag har efteråt tänkt på att man kanske borde ha agerat annorlunda. Vi hade ont om kapital, men lyckades trots det undvika att be ägarna skjuta till mera som många andra banker gjorde. Jag är dessutom inte säker på att ägarna hade ställt upp.
Aktias väg blev i stället att renodla verksamheten, vara återhållsam med utlåningen och undvika risker. Samarbetsförhandlingar gick inte heller att undvika och många kontor stängdes.
Att stänga kontor hade hur som helst blivit aktuellt i och med digitaliseringen av banktjänsterna. Laitinen räknar med att omkring fyra procent av kunderna använder hälften av tjänsterna på kontoren.
Överreglerat
Finanskrisen ledde till en skärpt övervakning från myndigheternas sida. Den kom samtidigt som recessionen och den låga räntenivån tvingade bankerna att se över sina intjäningsmodeller. Den traditionella modellen där folk deponerar sina pengar på banken som sedan placerar dem vidare med större avkastning har inte funnits på många år, konstaterar Aktias avgående vd.
Mängden regler är nu så stor att bankers och finansinstituts styrelser har ett styvt jobb i att hålla sig uppdaterade om allt.
– Vissa saker är väldigt bra. De finansiella institutionerna har nu bättre med kapital och är tryggare ur samhällets synvinkel och den interna riskövervakningen är effektiv. Men noggrannheten är ändå lite överdriven.
Han konstaterar att myndighetsövervakningen är något han inte kommer att sakna. Som exempel nämner han Aktias styrelsemöte i december i fjol, där styrelsemedlemmarna hade 1 000 sidor att sätta sig in i som beslutsunderlag. Det är snart bara jurister som kan sitta i styrelser inom finansbranschen, jurister som är vana vid att läsa stora mängder dokument. Laitinen tror också att styrelsearvodena kommer att stiga för att man över huvud taget ska få folk att ta sig an styrelseuppdragen.
– Samtidigt finns risken för att man tappar helhetssynen bland alla detaljer.
Stiftelseuppdrag
Själv kommer Laitinen inte att ägna sig åt uppdrag inom finansbranschen efter Aktia, däremot nog styrelseuppdrag i stiftelser. Han beskriver Aktia som sin baby och beskriver sin tid på banken som både spännande och givande men funderar samtidigt om 38 års erfarenhet i branschen egentligen är mera en last än något nyttigt.
– Jag tror det är bra att det kommer in folk som ser det hela med nya ögon nu. Basbanksbytet hos Aktia blir klart under våren och då finns en modern, digital plattform för verksamheten. Men det är en stor besvikelse att den inte blivit klar tidigare.
Under Jussi Laitinens tid som vd blev Aktia också börsbolag. Att föra banken till börsen var en spännande tid, tycker han.
Samtidigt påpekar vd att Aktia innan noteringen gjort ett typiskt finskt misstag. Då man bildade finansvaruhuset köpte man fabriken först och funderade först sedan på hur man skulle sälja produkterna. Efterklokt borde man ju ha funderat på hur man skulle sälja produkterna först, det är alltid en risk att äga fabriker.
Börskursen var den första tiden en besvikelse även om Laitinen nu betecknar aktien som relativt väl värderad. Mycket berodde det på att bankens gamla ägare, i huvud-
sak sparbanksstiftelser, i början regelbundet varje dag sålde ut en viss mängd aktier.
– Det var lite som kinesisk vattentortyr, det var så förutsägbart och värdet på aktierna förblev lågt.
Redo att sälja rubbet
Laitinen säger att han i det läget var rädd för att någon skulle komma och köpa upp hela banken. Så 2011 besökte han alla de största ägarna för att fråga dem om de ville att han skulle sälja rubbet.
– De blev rasande på mig för ägandet var ju inte bara pengar för dem. Men efter det blev det en smartare försäljning av aktierna.
Aktias aktier är indelade i röststarka R-aktier och A-aktier med bara en röst. Utdelningen är densamma för båda serierna. Serierna finns det inga planer på att slopa, däremot kommer vårens bolagsstämma att få ta ställning till förvaltningsrådets vara eller inte vara. Förvaltningsrådets ordförande Håkan Mattlin kommer att föreslå att rådet avvecklas.
– Jag har accepterat att det finns, nyttan har varit en god kontakt med regionerna. Strategiska beslut har man kunnat ta ut till regionerna den vägen. Det negativa är att det utgör en tungrodd struktur som inte passar ett modernt börsbolag.
Goda synergier
Fortfarande tycker Jussi Laitinen att en samgång med Ålandsbanken en gång i tiden hade varit en god idé. Men eftersom det var något man inte lyckades genomföra har han inte ägnat för mycket tid åt de tankarna efter 2011. Fram till dess var situationen en annan.
Det hade funnits mycket att vinna på en samgång, anser Aktias avgående vd. Ålandsbanken har en privatbank som kunnat leda den gemensamma utvecklingen, medan Aktias fondförvaltning hade kunnat ge båda parter mervärde. En samgång hade gett bankerna en kritisk massa på vissa områden.
– I dag har vi ett gott diskussionsförhållande och jag förstår rädslan för att Mariehamn skulle ha utarmats.
Att leda en bank är ingenting man gör ensam och Jussi Laitinen har bara gott att säga om sina kolleger i Aktias ledning. Han berömmer sin föregångare Mikael Ingberg för att ha gjort goda personval.
Ny under Laitinens tid i koncernledningen är Carl Pettersson, född 1979 och vice verkställande direktör.
– När man inser att man har lika många år i branschen som han har levnadsår, ja då känner man sig gammal, ler Laitinen.
Jag är en idéspruta och bredvid mig har det jobbat noggranna, organiserade människor. Nio av tio idéer har förfallit, men några har varit riktig bra.
Jussi Laitinen