”Brexit och Trump är väckarklockor”
Intervju I stället för protektionistisk retorik inom EU och USA behövs en genuin strävan att lyckas tillsammans – men minns västvärlden lärdomarna från 1930-talets handelskrig? undrar Volker Treier från takorganisationen för de tyska handelskamrarna.
Brexit, det brittiska utträdet ur EU, är en väckarklocka för Europa, anser Volker Treier.
– Vi måste hålla ihop. Populister beskyller ofta Bryssel för diverse problem, men det är kamouflage. Den optimistiska tolkningen av brexit är att det samlar krafterna för ett sammanhållet Europa och ökar insikten att vi hör ihop, att en gemensam marknad är det bästa sättet att skapa välfärd och arbetstillfällen, säger Treier, som är vice vd och utrikeshandelschef vid takorganisationen för de tyska handelskamrarna, DIHK.
I och med det brittiska EU-utträdet förlorar Tyskland, likt Finland, en nära ekonomisk, kulturell och politisk partner inom unionen. Storbritannien tar emot 7–8 procent av Tysklands årliga handelsexport.
– Tysk industri kommer att ta skada av brexit, men brittiska arbetstillfällen och investeringar i landet lider i ännu större utsträckning. Förhoppningsvis föds ett nytt frihandelsavtal, men alla parter förlorar jämfört med ifall Storbritannien förblev en del av den inre marknaden, säger Treier.
Ungefär 2 500 tyska företag närvarar i Storbritannien och sysselsätter cirka 400 000 personer. Hela 80 procent av medlemmarna vid den tyska handelskammaren i London räknar med sämre affärer efter brexit och fler än 60 procent tror att de drar ned investeringarna.
Förtäckta hot
Storbritanniens finansminister Philip Hammond har antytt att Storbritannien sänker sin företagsbeskattning och höjer importtarifferna ifall London inte lyckas mangla fram ett tillfredsställande avtal med EU.
– Det visar vilket desperat behov britterna har av att åter göra sitt land ekonomiskt attraktivt. I och för sig har det inget att göra med brexit. Storbritanniens konkurrenskraft har backat redan tidigare i termer av infrastruktur och kunnande. På den punkten är brexit en intern väckarklocka för britterna. I retoriken finns också element av förhandlingsstrategi, säger Treier. Hoppas man inom den tyska finansmarknaden att Frankfurt får en chans att roffa åt sig marknadsandelar av Europas finanscentrum, London City? – Också många andra finansnav kan gynnas: Paris, Luxemburg, Dublin... och Frankfurt, säger Treier diplomatiskt.
Pandoras ask
I januari lade den konservativa brittiska premiärministern Theresa May korten på bordet: det är en så kallad ”hård” brexit som gäller, alltså fullt utträde ur det europeiska samarbetet. Europeiska ledare har inte varit sena med att beklaga hur Storbritannien verkar vilja plocka russinen ur kakan och bevara utvalda EU-privilegier men samtidigt selektivt förkasta element som London ogillar.
Treier betonar att det tyska näringslivet fullt respekterar det brittiska folkomröstningsresultatet: britterna vill ha en brexit. Men arbetskraftens fria rörlighet, en av grundprinciperna inom EU, utgör en icke-förhandlingsbar pelare inom det europeiska ekonomiska samarbetet, tillägger han. Även den tyska finansministern Wolfgang Schäuble har tydligt sagt att ”Inne är inne. Ute är ute”.
– Slutresultatet blir alltså en hård brexit, eller också ingen brexit alls. Tysk industri skulle givetvis föredra ifall Storbritannien stannade kvar. Men för tyska bolag skapar det ännu mer huvudbry ifall den framtida riktningen vore ”Europa à la carte”, säger Treier.
Många tyska bolag, såväl stora som små, har samarbetspartner och underleverantörer i länder som Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien och Rumänien.
– Våra företag måste dagligen kunna skeppa komponenter och produkter fram och tillbaka över gränserna. Om det blir ett modernt konststycke för enskilda länder att välja ut sina favoritdelar ur EU-samarbetet så förstörs både Schengen och hela den europeiska ekonomiska gemenskapen på sikt. Det är ännu viktigare för Tyskland att skydda integriteten hos de ekonomiska värdekedjorna och de europeiska produktionsnätverken, än att bevara goda handelsrelationer med Storbritannien.
Mura inte in dig
Tyska bolag som idkar internationell handel rapporterar att de stöter på allt fler så kallade icke tariffära handelshinder, alltså tekniska standarder, kvoter, certifieringar, byråkrati, kontrollkrav och försäljningstillstånd. Länder som utmärker sig negativt är bland annat Ryssland, Kina, Indonesien och Brasilien.
– Vi behöver en ny rollmodell för öppna marknader. Vi är också bekymrade över retoriken hos USA:s nya regim. Lyckligtvis har vi inte känt av någon utbredd, faktisk protektionistisk trend där ännu, men även industrialiserade länder börjar luta åt det hållet på ett retoriskt plan. Vi måste höja rösten för en globalt reglerad ordning med fri handel och fria investeringar, betonar Treier.
I samband med Treiers Helsingforsbesök meddelade den finska Centralhandelskammaren att finländska bolag framöver kan utöka sina affärsmöjligheter genom att köpa konsulttjänster av tyska handelskamrar i hela världen.
– För finländska bolag utgör detta en betydelsefull chans att dra nytta av de tyska handelskamrarnas breda kunnande och omfattande nätverk, sade vd Risto E. J. Penttilä vid lanseringstillfället.
För tyska bolag skapar det ännu mer huvudbry ifall framtiden utvecklas mot ’Europa à la carte’.
Volker Treier Takorganisationen för de tyska handelskamrarna