Alfahonan är svår att urskilja
Jaktvård Jägarna blir allt färre i Finland men de nya som utbildas torde vara kompetenta. Att det i vargjakten fälls en alfahona mot reglerna har att göra med att det är mycket svårt att på ett ögonblick avgöra om vargen är ett alfadjur, anser experter på
Det är många bitar som ska falla på plats när man skjuter varg. Jägarna borde vara utbildade till att känna igen alfadjuren. En alfahona rör sig i allmänhet i täten av flocken, den har kortare och strävare päls än en ungvarg och har ett mindre huvud än en alfahane. Den rör sig också smidigare än ungvargarna och har en längre kropp. Men den är svår att urskilja i en flock som rör sig.
Enligt polisutredningen om vargjakten i Bjärnå nyligen var alfahonan ensam då den kom i skottlinjen efter en oavbruten jakt.
Att alfahonan var ensam då den fälldes gör inte nödvändigtvis saken lättare för jägaren, anser jaktchef Visa Eronen vid Finlands viltcentral.
– Utmaningarna är då att man inte kan jämföra vargens utseende och jämföra färger med de andra vargarna och titta på hur den skiljer sig ur flocken, säger Eronen.
Enligt Ere Grenfors som är utbildningschef vid Jägarförbundet är det en mycket utmanande uppgift att göra urvalet.
– Vargjakten i Finland sker med undantagstillstånd och är mycket hårt reglerad och på alla sätt kontrollerad. Ofta handlar det om väldigt snabba beslut och situationer i skogen och det kan finnas störande moment. När man fäller en varg är det summan av många saker som spelar in, säger Grenfors som när intervjun görs uppger att han inte känner till detaljer om jakten där alfahonan sköts.
Jägarförbundet har ingen statistik på hur ofta någon skjuter fel djur.
– Det finns cirka 300 000 jägare och alltid sker mänskliga misstag. Men man kan nog säga att den nyligen skjutna alfahonan är ett undantagsfall, säger Grenfors.
Man kan inte heller förenkla och säga att det har att göra med jägar nas kompetens. Men han anser att jägarnas utbildning alltid kan förbättras.
Utbildning utvecklas
Strategin i Jägarförbundet är att utbildningen hela tiden utvecklas. Till exempel har antalet utbildade under de senaste tio åren ökat och utbildningsämnena blir fler. Jaktlicens kan man inte få utan att avlägga provet. Dit hör vissa ämnen och man måste köpa ett visst utbildningsmaterial. Det är ett grundkrav. Grenfors tror att unga jägare som utbildas till och med har högre kompetens än tidigare. Kvinnliga jägare blir fler och de är mycket aktiva och intresserade av utbildning.
– Vi har ett stort utbildningsmaterial. Det höjer jägarnas kompetens och utbildningsnivå. Kvinnliga jägare är mycket intresserade av att delta i utbildning och är aktiva och villiga att lära sig. Det är positivt att det blir fler kvinnor i jakten. Kvinnorna kommer ofta med via hundhobbyer, säger Grenfors.
Då hen skaffat sin jaktlicens fortsätter jägaren utveckla sina kunskaper via olika sorters utbildning. En nybörjare har inte lika mycket erfarenhet som en som jagat länge men de nya blir bättre då de får erfarenhet. Det finns alltmer utbildning och information att få.
– En ny jägare har det lättare än förr. Tidigare fanns det inte så mycket information att erbjuda. Det fanns inte heller så många utbildningstillfällen som nu, säger Grenfors.
I utbildningen av nybörjare lägger man tonvikt på abc i hur man skjuter i skogen, lär ut trygg hantering av vapen och hur man förbättrar kunnandet att skjuta. Det är ett treårigt nationellt projekt.
– Vi undervisar också i att känna igen djur. Just nu är en reform på gång och en ny utbildning införs som bäst för jägarlicens där man utvecklar kunnandet i att känna igen arter och djur. Man lär ut hur man identifierar olika typer av vilt, uppger Grenfors.
Allt färre jägare
Enligt statistik från Finlands viltcentral blir jägarnas antal färre. Under ett år har deras antal minskat med 2000.
– Man kan säga att statistiken visar en svagt sjunkande trend där jägarna blir färre. Men man måste beakta att jaktsäsongerna är olika och antalet jägare räknas utgående från hur många som betalat licensen. Man kan låta bli att betala i fem år och sedan betala på nytt, säger kommunikationsplaneraren Tero Kuitunen vid Finlands viltcentral.
En del låter bli att betala då viltstammen är liten. Då jagar man inte, som till exempel i fjol då vissa skogsfåglar var få till antalet. Omkring 60 000 låter bli att betala på grund av familjeskäl, husprojekt eller utrikeskommenderingar. Ifjol var antalet jägare som betalat jaktlicens cirka 304 000.
– Om jägarnas antal skulle minska dramatiskt påverkas allt. Då tänker vi på att jaktsällskap grundar sig på att det finns aktiva medlemmar. Ifall det inte finns folk inverkar det naturligtvis, säger Kuitunen.
För att få jaktlicens ska man genomgå ett prov som ordnas av den lokala jaktvårdsföreningen. Föreningar ordnar först en kurs och sedan ett prov. En ny jaktguide har nyligen lanserats och finns också på svenska. Så finns elektroniskt material där man köper användningsrätt.
Vem som helst kan bli jägare. Man behöver inte vara skogsägare eller höra till ett jaktsällskap. I Finland finns stora landområden som ägs av staten och Forststyrelsen där man kan jaga. En del områden kan hyras av jaktsällskap.