Kollektiv jazz utan skyddsnät
Kollektiv improvisation är en krävande konstform, men resultatet var fruktbart när Moments Quartet uppträdde på Laulumiehet.
JAZZ ●●Moments Quartet Laulumiehet 16.2.
Jazzanti-konsertserien i restaurang Laulumiehets sal har många säsonger bakom sig. Kvällarna som arrangeras av föreningen Helsinki Jazz har en egen tämligen distinkt linje: jazz med mycket improvisation och få gränser.
Moments Quartet med USA-gästerna Joe Fonda (kontrabas) och Harvey Sorgen (trummor), Esa Pietilä (tenorsaxofon) och Eero Hämeenniemi (piano) passade perfekt in i klubbens musikaliska filosofi. Man kunde nästan säga att kvartetten spelade traditionell frijazz, även om en stor del av idén bakom 60-talets nyhet, Free eller New Thing, var att komma ifrån traditionen. Men också det som kallas frijazz har blivit en del av kanon och en metod som i dag ofta doseras in med olika styrka, oberoende av jazzstil. På torsdagskvällen var dosen stor utan att vara en överdos.
Att kollektiv improvisation inte är lätt, kunde man konstatera då kvartetten under den första delen av den timslånga improvisationen letade efter form och funktion. Den första halvtimmen spelade kvartetten tillsammans och turvis i olika kombinationer, medan huvudsakligen fyra rubatorytmer från fyra instrument letade efter gemensamma nämnare.
Den första halvleken bjöd dock på närvaro, många fina partier och gott tuggmotstånd. Pietilä blåste med stor energi och målmedvetenhet och utmynnade i sträva multifoner. Han hade också en förenande roll i sammanhanget.
Fonda hanterade basen mångsidigt och nöjde sig inte vid att enbart spela på strängarna – i ett parti sågade han med stråken på nästan alla andra ställen. Men då han spelade med en konventionellare touch var det lätt att genom den stora och rena klangen inse att det var fråga om en musiker av rang.
Sorgen spelade mest utan utpräglad puls, det första svängande kompet kom efter en halv timme och fortgick inte i särskilt många minuter. Intressant är att han lät mest konventionell då han spelade trumsolo.
En annan synvinkel vore att han spelade solon hela timmen, men höjde volymen då det var dags för det egentliga trumsolot. Sorgen har även spelat i rockbandet Hot Tuna med bland andra Jorma Kaukonen.
Att det även fanns ett ackordinstrument med i bandet gjorde konstellationen intressantare. Eero Hämeenniemi arbetade på bred skala, från dovt lågt register med få toner till rika harmonier. Attityden var klart pianistisk och i denna kontext, i kontrast till den fria tonaliteten, kändes hans bidrag fräscha och klichéfria – till exempel preparerade han inte flygeln genom att lasta skrot på strängarna.
Som sagt är kollektiv improvisation en krävande konstform, men att det även är fruktbart att agera utan skyddsnät var tydligt denna kväll.
Moments Quartet spelar på fredag i Kervo, den 18.2 i Björneborg och på söndag i Kangasala.