Syrsor är klimatsmart livsmedelsproduktion
Insekter Vilka sjunger i källaren? – Syrsorna, svarar biologen Jakob Rukov, som driver en insektsfarm i Köpenhamn. Efter sången blir de människoföda och ett alternativ till kött – med smak av basilika, svamp eller annat som vanligtvis stoppas i munnen.
KöPENHAMN Tusentals fårekyllinger, eller syrsor som det heter på svenska, kryper runt bland äggkartonger i plastlådor och får såväl ljus som värme från lampor. I andra lådor ligger hundratals ägg blandat med jord, och väntar på att kläckas.
När syrsorna blir sju-åtta veckor gamla tar deras liv slut. Jakob Rukov kallar det inte för slakt, utan för skörd. Syrsorna tömmer sina system och blir sedan nedfrysta.
– Sedan kokas syrsorna i två minuter och rostas till sist i ugnen.
Nästan varje dag äter han syrsor. Ibland som ett rostat och saltat tilltugg till öl framför en fotbollsmatch. Andra gånger som ingrediens i en pesto där pinjenötter ersätts av insekter. Matlagning med syrsor är vanligt i Rukovs kök. – Det är sunt, hållbart och gott. Rukov beskriver insekterna som en del av framtidens klimatsmarta livsmedelsproduktion, även om han också lyfter fram linser, bönor och alger som proteinrika och hållbara livsmedelskällor.
– Vi är tvungna att ändra vårt sätt att producera protein, säger han.
Olika smaker
Syrsorna på insektsfarmen i stadsdelen Nordvest ser likadana ut, men smakar olika.
– Fodret ger smak. Så om de matas med basilika så får de smak av basilika.
Rukov tror att den alternativa smaksättningen bidrar till att minska tröskeln för folk att äta insekter. – Första gången är alltid svår. Syrsornas foder bygger också på ett slags hållbarhetstänk. De älskar morötter, men blir också serverade en restprodukt från ett företag som odlat ostronskivling – i kaffesump från kaffebarer i Köpenhamn.
– Och restprodukten från odlingen fungerar perfekt som insektsfoder, med mycket kalk och protein. Dessutom får syrsorna smak av svamp.
Två miljarder äter insekter
Trettio dagar per år har Bugging Denmark möjlighet att fixa provsmakningar eller restaurangsamarbeten och annat med sina egenproducerade syrsor. Ännu saknar Jakob Rukov tillstånd för att kunna sälja insektsmat i någon större omfattning. Men han tror att det kommer snart.
– Vi har inte mött någon som velat hindra oss. Alla är medvetna om att detta är något oundvikligt för en hållbar livsmedelsproduktion, säger Rukov.
Miljö- och livsmedelsministern i Danmark besökte i somras en insektsfarm där han provsmakade mjölmask framför rullande kamera. Han åkte dit för att undersöka insekternas potential som föda för både människor och djur.
”Från dansk sida är vi mycket intresserade av de möjligheter och vinster som finns med att producera insekter för foder och livsmedel”, sade ministern Esben Lunde Larsen i ett uttalande.
En statlig dansk innovationsfond har pumpat in 19 miljoner danska kronor, över 2,5 miljoner euro, i ett projekt om mjölmaskar – med syfte att etablera en industriell insektsproduktion för foder och livsmedel. Insekter är också något som FN:s mat- och jordbruksorgan (FAO) lyfte fram som ett proteinrikt och klimatsmart livsmedel i en rapport från 2013, om ätbara insekter och framtidsutsikterna för en tryggad livsmedelsoch foderförsörjning i en värld där befolkningen ökar. Två miljarder människor i världen har redan insekter som en del av sin kost, konstaterade FAO.
Godkänner EU?
Men inom EU har insekter inte ätits av människor tillräckligt länge för att myndigheterna ska kunna säga att det är ofarligt. Så kallade nya livsmedel måste riskvärderas och godkännas av EU-kommissionen, förklarar det svenska Livsmedelsverkets rådgivare Astrid Walles-Granberg.
– Ännu har det inte kommit in någon ansökan om insekter till något land i hela EU, säger hon.
Men nuvarande EU-regler tolkas lite olika.
–Vissa länder, som Danmark, tillåter att nya livsmedel säljs i små mängder utan att vara registrerade som livsmedelsföretag med kontroll, säger Walles-Granberg.