En höjning av pensionerna skulle sänka andra bidrag

Diskussionen om arbetspensionernas utvecklingsmöjligheter fortskrider. I detta skede vill jag bara framhålla några fakta som två skribenter enligt min mening har missförstått.

Sture-Christian Eklund påstår (HBL 10.2) att pensionssystemet, och som en del av det indexet, är en löneavtalsfråga som riksdagen inte kan bryta. Som jag förstår det kan ett kollektivavtal ingås mellan en fackförening och en arbetsgivarorganisation. Då riksdagen stiftar en lag ingår det inga andra avtalsparter. Jag vet att många inkomstpolitiska uppgörelser har gett upphov till påföljande lagstiftning, men det är dock riksdagens suveräna ansvar att stifta lagar.

En lag gäller tills riksdagen beslutar att ändra den. Jag har inte sett någon lag där en fackförening har nämnts som avtalspart. Vi behöver inte alltid tycka om de lagar som riksdagen stiftar (jag har nyligen i detta blad kritiserat två pensionslagar), men det ändrar inte på lagens giltighet.

Jarl-Olof Pehrsson (HBL 16.2) förgrymmas över att pensionsdirektörerna sitter och beslutar om pensionsindexet. De kommittéer som ger förslag om förändringar av pensionssystemet består i allmänhet av fackföreningarnas, arbetsgivarnas, Pensionsförsäkringscentralens, pensionsbolagens, Social- och hälsovårdsministeriets samt Finansministeriets representanter. Här borde pensionärsorganisationerna arbeta för att få en representant med. Förslagen går vidare till ministeriet som bereder de lagar som går till riksdagen för godkännande.

Visst är pensionsfondernas tillgångar stora. Av dessa tillgångar är 26 procent placerade i Finland. Det överskrider vida vad en placeringsrådgivare rekommenderar som en sund andel. För tillfället lär det inte vara brist på lånekapital för vettiga investeringar. Fondernas storlek skall jämföras med pensionsansvaret som rör sig om 700 miljarder euro. De finns till för att med en minskande arbets-

En lag gäller tills riksdagen beslutar att ändra den.

kraft kunna betala allt högre pensioner åt en växande skara pensionärer. Det är denna ekvation som tycks vara omöjlig för många att förstå.

Jag instämmer i att det skulle vara bra för landets ekonomi om man skulle göra en kortvarig extra utbetalning från fonderna. Om detta är lagligt möjligt vet jag inte. Tyvärr skulle en höjning av pensionerna minska låginkomsttagarnas folkpension och andra sociala bidrag.

Naturligtvis skall läget följas upp och om det skulle gå så fantastiskt lyckligt att vi får sysselsättningen att öka och avkastningen på fonderna att hållas över målsättningen finns det förutsättningar för att antingen sänka pensionsavgifterna eller reglera indexet en aning uppåt. Jag misstänker dock att ingen av oss som nu debatterar detta ämne kommer att vara med och uppleva den dagen.