Trovärdigt för vem?

Om USA och Ryssland skakar hand, brukar vi få det lättare att andas. Nu skakar man inte hand, utan båda polerna spelar samma spel – man ljuger.

Detta är inte bara irriterande och stundtals helt verklighetsfrämmande och kusligt. Detta är för oss en enorm, och ny, säkerhetsrisk.

Vi har lärt oss att vi mår bäst om vi har goda relationer till Ryssland. Nu har vi så goda relationer österut som grannen låter oss ha. Sannolikt får vi gissa oss fram till var vi står. Det märkliga är nu att vi tvingas göra samma sak i relationen till USA nu. Och detta är vi definitivt inte vana vid.

Vi har kört på linjen med ett trovärdigt försvar på ett sätt där vi har låtit alla förstå att vi sköter vårt försvar helt själva.

I grunden är detta fullkomligt logiskt. Det ologiska kommer av att vi kanske nu – äntligen – borde fråga oss i vems ögon vårt försvar är, och borde vara, trovärdigt.

Åbo Underrättelser Pär Landor om att det inte ligger speciellt långt borta att svara att vårt försvar har varit trovärdigt bara för oss själva. Vi har alltså skapat vår egen medicin mot vår egen panikångest, men nu vaknat upp till att neuroserna kan vara mycket svårare än så. Halla-Aho har skarpt i pipan. Iltalehti Kreeta Karvola förutspår hårda diskussioner inför Sannfinländarnas ordförandeval och undrar hur mycket understöd det finns för Jussi Halla-Ahos rasistiska invandringspolitik. SDP är Soinis huvudmotståndare. Ilta-Sanomat om dragkampen mellan Sannfinländarna och SDP om de manliga arbetarväljarna.