Finlandssvensk oro för valfrihet och bolagisering
Maarit Feldt-Ranta (SDP) tippar att lagen om vårdreformen kollapsar på vägen.
Folktingssekreteraren Markus Österlund har inte alltför stora förväntningar på den nya lagen som presenteras för statsrådet om en vecka.
– En fråga som kommer att komma upp på nytt är jourförordningen, den är en del av den här stora helheten, men den kommer antagligen att se ut precis som förut, säger han.
Förslaget om valfrihet, en annan stor fråga som berör svenskspråkiga, har också redan getts så det blir knappast några större överraskningar där heller.
Folktinget har i flera varv lyft upp det som tidigare kallades för de språkliga minoritetsnämnderna, numera påverkansorgan. Tanken är att det ska finnas ett påverkansorgan som jobbar för språkliga frågor i landskapen.
– Vi har fört fram tidigare att påverkansorganet borde vara en nämnd som har reell makt att vara med och påverka. I de utkast vi har sett hittills har det inte varit på det viset, säger Markus Österlund.
En annan fråga som ännu är öppen är organiseringen av den finlandssvenska socialvården. Österlund undrar vilka strukturer den nya lagen ger som möjliggör en bra organisering för vård av grupper med specialbehov. Han frågar sig också hur det kommer att gå med Kårkulla.
– I de versioner vi har sett tidigare så har det enbart stått att det ska ske genom samarbete mellan landskapen, att landskapen själva får ingå avtal och vid behov kan tillsätta gemensamma organ.
I den planerade modellen ska landskapen, som ansvarar för vården, inte ha beskattningsrätt. Österlund tycker att det är lite intressant att se hur man har tänkt lösa den här situationen.
– Vilket demokratiskt inflytande har man i vårdfrågor då man kommer att rösta fram ett landskapsfullmäktige som ska ha ansvar för vårdfrågor men som inte kommer att ha ansvar för den ekonomiska biten?
SFP uppmanar regeringen att lägga ut korten
SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson säger att det ser ut som om det bara blir mera frågor hela tiden och färre svar:
– Vad kommer regeringen att fatta för beslut om valfriheten? Hurudan valfrihet har man tänkt sig? Hur ska finansieringsbiten se ut? Vad kommer man att ha för åsikt om landskapens beskattningsrätt?
Hon hade hoppats på att man utgått från patientperspektivet och betraktat människan som en helhet.
– Ursprungligen var man ute efter att människor lättare skulle få tid till primärvården och att det