Entusiasmen för insekter som mat bygger på falska antaganden

I HBL (19.2) påstås uppfödning av syrsor vara ett klimatsmart sätt att producera livsmedel, och det anses vara ett bra alternativ till köttuppfödning.

Kött anses allmänt vara roten till det onda, och speciellt kor och andra idisslande djur med sina metanrapningar anses utgöra ett stort hot mot vårt klimat. Ändå är antalet kor i dag betydligt lägre än för 50 eller 100 år sedan varför den stigande halten drivhusgaser i atmosfären inte kan skyllas på vare sig kor eller andra idisslare.

Hela klimatdiskussionen tycks sträva efter att minska utsläppet av växthusgaserna koldioxid och metan, men jordbruk och boskapsskötsel kan på rätt sätt utgöra en mycket effektiv kolsänka. Fotosyntesen gör att växterna avlägsnar koldioxid från atmosfären och bildar syre och kol. De växter som är absolut bäst på att skapa kol som faktiskt binds i jorden är gräs. Kort gräs har korta rötter, medan långt gräs har långa rötter. När gräset slås eller äts av betande djur dör de långa rötterna, för de behövs inte längre, men all fukt och allt kol som de består av förblir i marken.

En välskött betesmark kan binda flera ton kol per hektar och år (mängden varierar stort beroende på klimat och andra faktorer), och då det i hela världen finns fem miljarder hektar mark som kunde omvandlas till effektiv kolsänka kan koldioxidöverskottet på några år tas bort från atmosfären.

Träd binder också koldioxid, men det bundna kolet finns främst i trädet, och andelen kol som faktiskt förblir som kol i marken är inte så stor. Gräsmark är en betydligt effektivare kolomvandlare än skog.

En betesmark med tiotals olika gräsarter och många andra växtarter är överlägsen vanlig växtodling när det gäller att binda kol i marken. Intensiv växtodling är alltid en monokultur som behöver tillskott av kväve och fosfor, den behöver gifter mot andra växtarter, mot skadeinsekter, mögel, svamp och sjukdomar. När skörden avlägsnas finns det inte tillräckligt med mikroorganismer i marken för att bryta ner de överblivna växtresterna. Ingen ny mull bildas och inget kol binds i marken. I stället utsätts växtresterna och också den blottade marken för solljus och luft, som gör att stora mängder kol oxiderar och går tillbaka till luften och atmosfären som koldioxid.

De facto läcker nästan all form av växtodling mer koldioxid än boskapsuppfödning på betesmark. Men metanet (CH4) då? En frisk, kolrik betesmark innehåller massor av bakterier, också metanofila bakterier som tar upp metan och bryter ner det till kol och vatten, två ämnen som klimatet mår bra av.

Intensiv växtodling läcker alltså stora mängder koldioxid till atmosfären, men modern kreatursuppfödning är ännu värre. Djuren uppföds med intensivt odlade växter,

Den stigande halten drivhusgaser i atmosfären kan inte skyllas på vare sig kor eller andra idisslare.

främst majs och andra spannmål, samt soja, vilkas produktion läcker massor av koldioxid. Fodret transporteras ofta långa sträckor och vid produktionsanläggningarna, industriladugårdarna, svinfarmerna och hönsgårdarna uppstår enorma mängder gödsel som det inte lönar sig att transportera tillbaka till åkrarna där de skulle göra nytta. Gödseln läcker i värsta fall ut i vattendragen som förorenas. I bästa fall tas gödseln tillvara och förädlas till metangas som kan förbrännas och ger då förutom energi även vatten och koldioxid!

Förutom att äta insekter som är matade med odlade växter eller något som odlas i resterna av odlade växter kanske vi borde gå tillbaka till att hålla boskap som får beta gräs. Mera naturängar med betande djur betyder också att marken kan ta emot och behålla mera vatten och fukt. Fuktig gräsbevuxen mark ger fuktigare luft som jämnar ut temperaturskillnader mellan dag och natt, ger fuktigare, jämnare väder och i det långa loppet ett bättre klimat.

Jag vet att de fakta jag här presenterar kan vara nya för många läsare, men mera information kan fås på nätet genom att söka på Ted Talks: Joel Salatin: Cows, Carbon and Climate; Tony Lovell: Soil carbon – Putting carbon back where it belongs – In the Earth; Allan Savory: How to green the world’s deserts and reverse climate change. Eller läs boken Pihvin puolustus av Nicolette Hahn Niman.

För den som inte äter kött av ekologiska eller etiska orsaker är insektuppfödning knappast ett bättre alternativ.