Pöysti: Omöjligt med fullständigt jämlik valfrihet
Det är omöjligt att genomföra en fullständigt jämlik valfrihet i olika delar av landet i samband med vårdreformen, säger understatssekreteraren Tuomas Pöysti.
Enligt olika bedömningar kan lagen om valfrihet stupa på grundlagen om lagutkastet inte ändras. Problemen gäller jämlikheten och överlåtandet av offentlig makt till andra än myndigheter.
Det finns en uppenbar risk för att till exempel en Savukoskibo och en Helsingforsbo inte kommer att ha lika möjligheter att få hälsotjänster. Tuomas Pöysti påminner om att den service som valfriheten ska omfatta är offentligt finansierad och betalas inte av kunderna.
– Det är omöjligt att det på olika håll i Finland skulle finnas ett jämnt antal konkurrerande serviceproducenter och att det skulle råda en fullständig jämlikhet i mängden valfrihet. Det kommer inte att lyckas, säger Pöysti som är projektledare för vård- och landskapsreformen.
Han säger att valfriheten bör införas på ett sådant sätt att till exempel en Savukoskibo har reella möjligheter att i en rimlig omfattning utnyttja valfriheten.
– Det är mer väsentligt att människorna i Savukoski har service att tillgå, säger Pöysti.
Han säger att samhällets roll bör klargöras så att den tryggar servicen antingen genom att avtala om den med en privat aktör eller genom att producera den själv.
Vem producerar servicen?
Pöysti säger att den stora grundlagsfrågan nu gäller det att man i en helt ny situation måste fatta beslut om serviceproduktionen. Det vill säga att ska det i framtiden vara så att myndigheterna producerar servicen, eller utgår man från att också privata aktörer kan producera servicen.
–Om vi går in för det senare måste vi se till att folk får en saklig vård de kommersiella intressena till trots, säger Pöysti.
I praktiken handlar det om huruvida människor ska få möjlighet att direkt välja den privata aktören eller om det ska ske genom offentlig upphandling som nu. Pöysti säger att problemen i lagutkastet om valfriheten går att åtgärda, men det förutsätter intensivt arbete och beredskap hos regeringen att snabbt fatta de nödvändiga besluten.
– Tidtabellen är exceptionellt snäv med tanke på reformens omfattning. Många önskar sig en lite långsammare takt, men utkastet går att förbättra till de väsentliga delarna också i den här tidtabellen, säger Pöysti.
Risikko: Problemen var kända
Inrikesminister Paula Risikko (Saml) säger att hon känt till problemen med lagutkastet om valfrihet inom social- och hälsovården redan innan det skickades på remiss. Hon säger att lagutkastet av tidtabellsskäl måste skickas på remiss innan problemen åtgärdats.
Risikko säger att hon är övertygad om att problemen med lagutkastet kan lösas och att hon personligen anser att riksdagen måste få behandla valfrihetslagen samtidigt med de övriga vårdreformslagarna för att kunna se på helheten.
– Vårdreformslagen, landskapslagen och valfrihetslagen är en helhet. Riksdagen måste få se dem alla så att riksdagsledamöterna kan ta ställning till helheten.
Finansminister Petteri Orpo (Saml) säger att valfriheten är en väsentlig del av vårdreformen och att den måste vara omfattande, men så jämlik som möjligt för invånare i olika delar av landet. Utgångspunkten är att tidtabellen håller, säger han.
Orpo sade i riksdagen att det handlar om en så stor förändring i tankesättet att det också orsakar mycket misstänksamhet och motstånd.
Regeringen ska ge sin proposition om vårdreforms- och landskapslagarna på torsdag. Utkastet till valfrihetslagen är på remiss och det är meningen att regeringen ska ge sin proposition om den senare i vår. Målet är att riksdagen ska kunna behandla helheten denna vår.