”Ojämställdheten drabbar vår intellektuella potential”
En dold och strukturell ojämställdhet gör att männen fortfarande dominerar på de akademiska topposterna. Det går ut över hela samhället, säger professor Anna-Liisa Laine (bilden) och fem andra forskare vi talat med inför kvinnodagen den 8 mars.
”Kvinnor och män är jämställda.”
Så lyder regeringsprogrammets lika korta som absurda omnämnande om jämställdhet i Finland. Inte för det, World Economic Forum rankar Finland som världstvåa i jämställdhet. Vårt resultat, 0,845 poäng av 1 möjliga, skvallrar ändå om att regeringen tar ut svängarna.
Jämförelsen säger inget om hur jämställdheten varierar inom varje land eller var den realiseras bäst, men eftersom jämställdhet förutsätter medvetenhet riktas blicken osökt mot universiteten. Finländ-
ska universitet borde vara föregångare på området.
Till exempel har Helsingfors universitet en jämställdhets- och likabehandlingsplan där man förbinder sig till att ”i all sin verksamhet främja jämställdhet och likabehandling och förebygga diskriminering”. En jämställdhetskommitté jobbar kontinuerligt för att principerna ska omsättas i verkligheten.
Svenska handelshögskolan har likaså en jämställdhetsplan och arbetar ”för en kontinuerligt förbättrad jämställdhetssituation på högsko- lan”. Jobbet leds av en jämställdhetskommitté.
Det ser bra ut, men eftersom jämställdhet är svårare att mäta objektivt än att uppleva subjektivt frågar vi några kvinnor på framskjutna poster, inom mansdominerade vetenskaper, hur de upplever jämställdhet i sin arbetsgemenskap.
HBL har intervjuat fem kvinnor vid HU och en vid Hanken. De forskar i biologi, bioteknik, medicin, fysik och ekonomi – forskningsgrenar som är mansdominerade, om man räknar professorerna. Bland studerandena kan läget vara det motsatta, vilket ringar in en del av problemet: många kvinnor börjar studera och kanske fortsätter att forska, men få armbågar sig upp till toppen, i synnerhet om familj konkurrerar med akademisk karriär.
De kvinnor vi talat med här har inte har upplevt direkt könsdiskriminering och de vet att det är bättre ställt i Finland än i de flesta andra länder. Ändå visar en analys av intervjumaterialet tydligt att det förekommer en omedveten, dold eller strukturell ojämställdhet som är svår att sätta fingret på och ännu svårare att åtgärda. Lagom inför kvinnodagen berättar forskarna också varför jämställdhet är viktigt, och vem de anser bär ansvaret för att jämställdhetsplanerna tillämpas i praktiken.
Ingen diskriminering
●●Könsdiskriminering●har●varit●förbjudet●i●lag●i●årtionden,●och●på●universiteten●är●direkt●diskriminering● exceptionellt,●om●det●alls●förekommer.●Samtidigt●är●verkligheten●sällan●lika●svartvit●som●lagen.
Ekonomen● Maria EhrnströmFuentes upplever●att●en●slags●passiv●diskriminering●eller●omedveten● ojämställdhet●dyker●upp●senast●mellan●disputationen●och●arbetsmarknaden.
–●Ibland●har●jag●en●känsla●av●att● det●går●lättare●för●män●att●få●jobb●när● de●är●färdiga,●säger●hon.
Siktar●man●på●en●karriär●utomlands●får●man●vara●beredd●på●diskriminering.●Internationell●forskning●visar●hur●samma●arbetsplatsansökning●bemöts●bättre●om●den●signerats●av●en●man●än●om●sökanden● är●kvinna.
–●Jag●tror●det●är●rätt●omedvetet.● Där●bakom●finns●en●tanke●om●att●en● man●kan●hoppa●in●i●ett●nytt●jobb●direkt,●medan●en●nyanställd●kvinna● först●måste●upp●till●bevis,●säger●läkaren●Anu Wartiovaara.
Någonstans●i●gråzonen●mellan● diskriminering●och●ojämställdhet● har●genforskaren●Maria Vartiainen upplevt●att●manliga●kolleger●avancerat●snabbare●i●karriären.●Osakligheter●har●hon●också●fått●höra.
–●Ibland●har●jag●blivit●kallad●för● flicka.●Män●har●sagt●att●det●är●lätt●för● dig●som●är●kvinna●att●få●forskningsfinansiering,●säger●hon.
Den●slängen●bottnar●i●villkoren● för● Europeiska● forskningsrådets● (ERC)●finansiering.●Kvinnor●får●automatiskt●förlängd●finansiering●om● de●får●barn●medan●männen●får●förlängt●bara●i●den●mån●de●håller●föräldraledigt.
–●Det●är●sådana●små●detaljer●som● sticker●hål●på●jämställdheten.●Det● handlar●snarast●om●passiv●diskriminering,●säger●Vartiainen.
Anu● Wartiovaara● hade● aldrig● upplevt●vare●sig●diskriminering●eller● ojämställdhet●i●Finland,●fram●till●förra●året●då●regeringens●sparkur●slog● extra●hårt●mot●HU.
–●Då●märkte●jag●för●första●gången●att●män●gynnades●i●en●krissituation.●När●männen●röt●till●hade●det● mer●effekt●än●när●kvinnorna●gjorde●det.●Fjolåret●var●mycket●intressant,●det●öppnade●mina●ögon●för●att● en●annars●jämställd●arbetsplats●kanske●kan●få●drag●av●ojämställdhet●när● det●krisar●till●sig,●säger●hon.
Osynlig ojämställdhet
●●Flera●av●forskarna●talar●om●en● dold●ojämställdhet,●för●att●den●sällan●syns●eller●blir●särskilt●konkret.
–●Tydligast●syns●den●i●statistiken.● Var●finns●de●kvinnliga●professorerna?●Redan●i●flera●år●har●vi●tagit●in● fler●kvinnliga●än●manliga●studerande.●Bland●fortsättningsstuderandena●är●andelen●lika,●men●sedan●händer●någonting●på●väg●mot●professorssteget,● säger● biologen● AnnaLiisa Laine.
Vid● Helsingfors● universitet● är● över●hälften●av●studerandena●kvinnor,●men●bara●30●procent●av●professorerna.
–●Glastaket●kommer●snabbt●emot,● säger●fysikern●Emilia Kilpua.
–●Det●finns●flera●orsaker,●en●av● dem●är●kvinnorna●själva.●De●kan● också●se●sig●i●spegeln●om●de●inte●ansöker●om●framskjutna●poster,●säger● Anu●Wartiovaara.
Det●är●tydligt●att●kvinnor●är●mer● benägna●att●avbryta●en●lovande●forskarkarriär.
–●Ytterst●sällan●finns●tecken●på● aktiv●diskriminering,●men●också●en● mindre●och●osynlig●diskriminering● som●ackumuleras●under●karriären● kan●påverka●siffrorna,●säger●AnnaLiisa●Laine.
Även●om●hon●sällan●tänker●på● jämställdhet●i●vardagen●har●hon●utvecklat●en●blick●för●överträdelser.● Hon●ser●när●det●börjar●gå●snett.
–●Vissa●manliga●professorer●kan● enkelt●inta●en●bohemisk●roll●och●ställa●sig●ovanför●det●praktiska●arbetet● medan●kvinnorna,●som●oftare●är●lektorer,●är●de●som●ser●till●att●någonting● blir●gjort,●säger●Laine.
Hon●menar●att●det●är●allvarligare●än●det●kanske●låter.●Om●arbetsgemenskapen●tillåter●att●stereotypa●könsroller●utvecklas●kan●”den●bohemiska●mannen”●slippa●en●del●tidskrävande●vardagsjobb●som●faller●på● ”den●plikttrogna●kvinnan”.
–●Då●påverkas●karriärutvecklingen.●Ju●mer●du●tvingas●sköta●praktiska●saker●desto●mindre●tid●har●du● över●för●forskningen,●och●det●är●via● den●du●skaffar●dig●akademiska●meriter●som●behövs●när●du●ansöker●om● nya●poster,●säger●hon.
När● alltför● få● kvinnor● når● den● akademiska●karriärtoppen●uppstår● bisarra●problem,●påpekar●Maria●Vartiainen:
–● Vissa● kvinnliga● professorer● bjuds●in●i●flera●kommittéer●och●andra●forum●för●att●toppkvinnorna●i● deras●bransch●är●så●få.●Dessa●få●blir● överbelastade.●Om●de●var●fler●skulle●de●kunna●representera●jämnare,● utan●att●någon●slits●ut.
Det●här●beror●på●att●jämställdhetslagen●kräver●att●det●ingår●en●viss● andel●kvinnor●i●vissa●arbetsgrupper,● påpekar●Anu●Wartiovaara.
–●Om●tjugo●procent●av●professorerna●är●kvinnor,●som●hos●oss,●får● kvinnorna●fler●sådana●här●uppdrag,● och●då●tvingas●de●sätta●ner●klart●mer● tid●på●förvaltning●än●männen,●vilket● går●ut●över●forskningen●och●forskningsmeriterna.●I●den●meningen● fungerar●jämställdhetslagen●mot● de●kvinnliga●forskarnas●konkurrenskraft,●säger●hon.
Fler kvinnor ger upp
●●Underskottet●av●kvinnor●bland● professorerna●har●flera●förklaringar.●Den●enklaste●är●att●universiteten● förut●utsåg●fler●män●till●professorer,● innan●jämställdhetsprinciperna●slog● igenom,●och●att●de●här●männen●sitter●kvar●till●pensionen,●alltså●kan●en● balans●inte●uppnås●snabbt.
Om●förklaringen●vore●den●enda● skulle●problemet●automatiskt●försvinna●med●tiden,●men●så●enkelt●är● det●inte.●När●en●professur●tillsätts● måste●valet●falla●på●den●mest●kompetenta●kandidaten,●oberoende●av●kön.● Om●det●då●finns●fler●män●än●kvinnor● bland●alla●meriterade●sökande●är●det● sannolikt●att●valet●oftare●faller●på●en● man,●och●könsobalansen●består●också●på●sikt.
Eftersom●kvinnor●oftare●avbryter● en●lovande●karriär●och●inte●lika●aktivt●söker●professurer●ser●det●dystert● ut●också●på●sikt,●påpekar●genetikern● och●neurobiologen●Iiris Hovatta.
–●Många●överger●helt●enkelt●karriärambitionerna.●Jag●tror●det●ofta●sker●efter●disputationen,●under● den●postdoktorala●forskningen,●säger●hon.
Varför●det●sker●är●en●svår●fråga,● bortsett●från●den●uppenbara●orsaken● att●kvinnorna●tenderar●att●backa●oftare●än●männen●då●karriären●hotar● krocka●med●familjeplanerna.●Att●våga●ta●steget●och●(försöka)●bli●professor●kan●kännas●tufft.●Självförtroendet●kan●spela●in,●och●det●verkar●som● att●det●oftare●brister●för●kvinnorna.
–●Forskning●visar●att●män●tenderar●att●överskatta●sina●förmågor● medan●kvinnorna●underskattar●sina.●Det●är●säkert●något●vi●måste●bli● kvitt,●säger●Emilia●Kilpua.
–●Familj●och●framför●allt●barn●används●ofta●som●en●förklaring●till●att● kvinnor●sällan●går●riktigt●långt●i●karriären,●men●ojämställdheten●drabbar●också●kvinnor●som●inte●har●barn.● Det●är●som●att●bara●tanken●på●att●de● kan●få●barn●gör●dem●osäkra●att●satsa●på●karriären,●säger●Iiris●Hovatta.
Det●kan●också●hänga●ihop●med●en● känsla●av●osäkerhet.
–●Det●kan●hända●att●en●del●kvinnor●betvivlar●att●de●ska●lyckas●kombinera●karriär●med●familj●i●praktiken,●säger●Emilia●Kilpua.
Kanske●föreställer●vi●oss●att●män● generellt●är●duktigare●än●kvinnor.● Maria●Vartiainen●hänvisar●till●en●studie●enligt●vilken●barn●redan●som●riktigt●unga●uppfattar●män●som●mer●begåvade●än●kvinnor●(barnen●hade●fått● se●bilder●på●män●och●kvinnor●de●inte●kände,●och●blivit●ombedda●att●peka●ut●dem●de●trodde●var●begåvade●–● de●flesta●utpekade●var●män).
–●Det●finns●en●förutfattad●mening● om●att●män●är●duktigare,●en●allmän● inställning●helt●enkelt,●säger●Vartiainen.
Den●föreställningen●kan●åtminstone●undermedvetet●finnas●också● hos●kvinnliga●chefer,●och●det●kan● påverka●till●exempel●rekryteringar.
–●Det●är●viktigt●att●märka●att●det● inte●bara●är●män●som●diskriminerar.● Också●kvinnor●borde●tänka●efter●vad● de●kan●göra●för●jämställdheten,●säger●Iiris●Hovatta.
Riksdagen●uppmärksammade●i● höstas●110-årsjubileet●av●kvinnornas●rösträtt●i●Finland●med●att●instifta●ett●pris●som●ska●ges●till●en●framstående●kvinnlig●forskare.●Historiskt● sett●är●jämställdhetssträvandet●ett● ungt●fenomen●och●därför●kunde●man● kanske●tro●att●inställningen●till●jämställdhet●är●en●generationsfråga,●att● ungdomar●automatiskt●är●mer●progressiva.
Så●enkelt●är●det●knappast.●När● studerandena●i●neurovetenskaper● bjöd●in●utländska●experter●till●ett●seminarium●fanns●inte●en●enda●kvinna● bland●föreläsarna,●fastän●det●fanns● både●killar●och●tjejer●i●organisationskommittén.●Iiris●Hovatta●säger●att● man●måste●vara●uppmärksam●på●sådant●här.
–●Det●handlar●inte●om●att●kvinnor● tackar●nej●till●paneldiskussioner.●Det● handlar●om●att●de●inte●bjuds●in.
Moderns roll – och faderns
●●Fem●av●våra●sex●forskare●är●också●mammor.●När●Anu●Wartiovaara● blev●gravid●övervägde●hon●inte●för● en●sekund●att●bryta●karriären.●Hennes●handledare●stöttade●henne●och●
var tillmötesgående, och hon försöker vara likadan mot dem hon handleder.
– Jag och min man som också är läkare har delat på bördan av föräldraskapet, vi har jobbat turvis. Jag har inte tänkt så mycket på det. Det är delvis en attitydfråga, säger hon.
Att föräldraskap innebär ett avbrott i karriären är självklart, men om föräldrarna delar lika borde det inte gå ut över kvinnornas karriärer mer än männens.
– Många delar jämnt, men så var det inte för fyrtio år sedan. Därför har vi färre kvinnliga professorer i dag, och därmed har kvinnliga studerande färre kvinnor än män som förebilder, säger Iiris Hovatta.
– Generellt ligger felet hos både kvinnor och män, kvinnor som nästan ensamma vill ha hand om barnet och män som nöjer sig med det. Det är ett stort problem om mammorna, och bara de, stannar hemma. Då blir det svårt att komma igen i arbetslivet, säger Maria Vartiainen.
Maria Ehrnström-Fuentes har kombinerat småbarn och forskning, men intygar att det periodvis har varit tungt.
– Jag långtidsammade och mina barn har sovit dåligt långt efter att jag gått tillbaka på jobb. Det är en svår kombination då man jobbar med deadlines, säger hon.
Hennes föräldrar har ställt upp, och barnflickor anlitats.
– Annars skulle det inte ha gått. Men ändå, tröttheten som kommer i efterskott är oerhörd, säger hon.
Flera av forskarna säger att de satsar på att kollegerna ska få bästa möjligheter att kombinera familj med jobb – det kan funka rätt flexibelt på universitet. De forskare vars barn har varit relativt lättskötta säger att det har gått bra att kombinera föräldraskap med karriär.
– Moderskapet har inte skadat min karriär, men det har förutsatt ett nätverk för stöd och hjälp, för det blir så pass mycket resor i jobbet, säger Emilia Kilpua.
Rollmodeller behövs
● Alla forskarna betonar att det behövs förebilder, rollmodeller, som visar att kvinnor visst kan löpa den akademiska linan ända ut, även om de har barn. Anna-Liisa Laine är mentor åt en yngre kvinnlig forskare, men mer än så kan hon inte stötta kolleger.
– Jag kan inte ta på mig rollen som terapeut, men jag vill skapa en arbetsgemenskap som respekterar att folk befinner sig i olika livsskeden.
För Iiris Hovatta var hennes mor en viktig förebild, och den världsberömda genforskaren Leena Palotie en annan. Båda lyckades gå hela vägen i den akademiska världen.
– Min mamma kritiserades på 1970-talet för att hon ville forska fastän hon hade fyra barn. Jag önskar att attityderna förändrades snabbare. Själv försöker jag uppmuntra unga kvinnor att söka sig vidare i karriären. Jag vill också stötta unga forskare, både män och kvinnor, för att de ska kunna kombinera familj och jobb, säger hon.
Emilia Kilpua ställer frivilligt upp när nya studerande bekantar sig med kursutbudet inom fysik.
– Jag introducerar gärna rymdfysiken, det är kul att studerandena ser att det finns kvinnor i branschen. Ibland frågar någon om moderskapsledigheten påverkar karriären. Då säger jag att den kan påverka hur många vetenskapliga publikationer du hinner med i just det skedet.
Potential går förlorad
● Den förra Pisaundersökningen visade att finländska skolelever fortfarande är bra på naturvetenskaper, men skillnaden mellan flickor och pojkar ökar, och är redan störst i hela OECD. Finlands flickor är nästbäst, pojkarna tionde bäst.
– Vi måste ta vara på flickornas goda kunskaper och uppmuntra dem att satsa på det som intresserar och motiverar dem. Vi får inte gå i traditionella rollfällor och prata om pojk- och flickämnen i skolan, säger Anna-Liisa Laine.
Om flickorna är så pass mycket duktigare i de här vetenskaperna är det synd på forskningen, innovationerna och näringslivet om kvinnorna avbryter lovande karriärer.
– Jämställdhet är viktigt för att arbetsgemenskapen ska kunna utnyttja sin fulla kapacitet. Ju mer heterogena forskningsteamen är desto bättre blir slutresultatet, säger Maria Vartiainen.
– Den största skadan med ojämställdhet är att en stor del av potentialen förblir outnyttjad. En annan nackdel är att de inte uppstår rollmodeller, säger Iiris Hovatta.
– Självklart är det problematiskt om duktiga typer faller bort i onödan. Diversitet är bra för alla arbetsgemenskaper, det är en styrka med olika slags människor, säger Emilia Kilpua.
Chefen och kollektivet
● Vems ska se till att arbetsgemenskapen är jämställd, och rätta till eventuella brister? Våra forskare lägger rent principiellt ansvaret på den högsta ledningen. Maria Vartiainen och Anu Wartiovaara menar ändå att det i praktiken också kommer an på var och en i arbetsgemenskapen, att ansvaret är kollektivt eftersom alla ska följa överenskomna principer.
– Visst, men det blir svårt för ett team att komma åt den som vägrar utföra gemensamma uppgifter. Det saknas mekanismer för det, säger Anna-Liisa Laine.
Hon försöker som gruppledare jobba på jämställdhet i både större och mindre frågor.
– Det förbättrar inte den akademiska världen, men det känns rätt att jag gör vad jag kan. Ju längre karriären bär desto mer inflytande får man, desto mer kan man påverka.
Emilia Kilpua upplever att institutionen för fysik har lyckats främja jämställdheten.
– Jag kan bara tala för mig själv, men jag tycker att det funkar bra i vardagen även om könsfördelningen på toppen borde jämnas ut.
Anu Wartiovaara säger att hela universitetsvärlden måste bygga på jämställdhet och likabehandling.
– Inom det akademiska samfundet måste alla utvärderas enligt substanskunskap och meriter, inte enligt kön eller med några som helst andra kriterier.
Inget magiskt recept
● Eftersom hela frågan är komplex är det svårt att erbjuda universallösningar för bättre jämställdhet. Forskarna menar att det första steget är att var och en blir varse problemen.
– Det är bra att påminna kollegerna. Möten får inte gå till så att männen står för innehållet medan kvinnorna kokar kaffe, och det ska inte alltid vara en av de unga kvinnorna som springer och köper presenten när någon i teamet har fått barn och ska uppvaktas, säger Anna-Liisa Laine.
Maria Vartiainen anser att situationen blir bättre inom biotekniken i takt med att fler kvinnor slår igenom. Hon tycker att kvinnor kunde gynnas då det är möjligt.
– Kompetensen ska avgöra när folk söker jobb, men om en man och en kvinna har samma meriter tycker jag att kvinnan ska väljas, säger hon.
Maria Ehrnström-Fuentes värdesätter att Hanken anställer doktorander, vilket minskar behovet av stipendiefinansiering och ger arbetsro. Det gäller alla och förbättrar därför kvinnornas chanser att nå långt.
– Jag hoppas också på slow research, att man kunde hitta ett sätt att dra ned tempot under småbarnsåren, säger hon.
Anu Wartiovaara säger att de brister som förekommer i Finland borde utredas och uttalas tydligt, och diskuteras öppet utifrån fakta.
Några av forskarna vill förnya föräldraledigheterna så att fler kvinnor skulle komma ut i arbetslivet och så att männen skulle sporras att ta större ansvar för barnen.
– Det handlar om stora strukturer och samhällets modell för barnomsorg, inte om att kvinnorna borde rycka upp sig, säger Anna-Liisa Laine.
Hon förordar den så kallade 6+6+6-modellen för en jämnare fördelning av föräldraledigheter.
– Skjuter man ner den med att det blir för dyrt för familjer där mannen har betydligt högre lön kommer man in i en ond cirkel som man måste bryta, säger hon och hänvisar till att männen naturligtvis har högre lön om de gör obrutna karriärer.
Maria Ehrnström-Fuentes påpekar att det trots allt är ett reellt problem i nuläget.
– Är mamman forskare på stipendiefinansiering medan pappan har ett högavlönat jobb är det få familjer som delar lika.
Det finns en förutfattad mening om att män är duktigare, en allmän inställning helt enkelt. Maria Vartiainen Genforskare