Finska hästen vinner respekt
Ursprungsrasen har vuxit och utformats tillsammans med hundraåriga Finland.
Mirkka Lehtonen var 17 då hon träffade Tulipuhe. Den fuxfärgade valacken hade sålts från stall till stall och litade inte längre på människor.
Lehtonen lyckades övervinna hästens fördomar och efter att hon blivit myndig köpte hon hästen.
– När den började lita på mig kunde jag också lita på den. Den var en perfekt häst – den hade gjort vad som helst för min skull, säger Lehtonen.
Tulipuhe avlivades i mitten av 90-talet men Lehtonens intresse för finska hästar slocknade aldrig.
Respekten ökar
Idag äger Lehtonen en ridskola i Nummela i Vichtis och nästan alla hästar i stallet är finska hästar. Dessutom föder hon upp finska hästar.
Lehtonen har märkt att respekten för finska hästar har ökat under de senaste åren. Finländare och den finska hästen har en lång gemensam historia och hästen har varit med under många förändringar i samhället.
– Finska hästen passar in i det finska klimatet och sinnelaget. Den är tapper, obeveklig och anspråkslös men vid behov också egensinnig.
Trumfkort för turismen
Stamboken för det finska kallblodet grundades år 1907. Det innebär att hästrasen egentligen är 110 år gammal. Senare har rasen delats in i fyra riktningar: arbetshästen, travartypen, ridhästen och ponnytypen.
Avelschefen Minna Mäenpää på den riksomfattande centralorganisationen för travsport och hästuppfödning Finlands Hippos uppskattar att de olika inriktningarna varit en förutsättning för att rasen har bevarats.
– Just nu ser situationen rätt bra ut men vi måste beakta de smalnande släktleden.
Mångsidigheten innebär också att den finska hästen är unik. Mäenpää anser att hästen också kunde vara ett trumfkort för turismen.
– Intresset för det finska kallblodet ökar också utomlands.
Utseendet sviker
Päivi Laine är utvecklingschef på hästinstitutet i Ypäjä och en av skribenterna för en ny bok Arjen sankari (fritt översatt Vardagshjälten) om den finska hästen. Hon understryker också rasens mångsidighet.
–Den finska hästen har alltid överraskat med att den klarar av mer än dess utseende låter förstå. Våra utbyteselever blir ofta överraskade då hästen, som ser väldigt kraftigt byggd ut, egentligen är väldigt smidig och lättrörlig av sig.
Också Laine har lagt märke till att respekten för rasen har ökat. Ridhästarna uppfattas inte längre som misslyckade travhästar.
– Kriterierna i aveln är alltid vad hästen kan användas till, inte obetydliga ting som hästens färg.
Finska hästen passar in i det finska klimatet och sinnelaget. Den är tapper, obeveklig och anspråkslös men vid behov också egensinnig. Mirkka Lehtonen Hästuppfödare