Därför har andelen kvinnor minskat i kommunernas fullmäktige
I år har kvinnor haft kommunal rösträtt i 100 år. Men i förra kommunalvalet krympte andelen kvinnor i kommunernas fullmäktige för första gången på ett halvt sekel.
Kommunalvalet ses ofta som en slags mellanrapport om hur väl regeringspartierna klarat sig – men om man bara tittar på procentandelarna i hela landet missar man rätt mycket. Nämligen vilka som egentligen sitter och beslutar om skolfrågor, dagvård, trafik och bostäder i kommunerna.
Antalet fullmäktigeledamöter som partierna har avviker kraftigt från andelen röster i hela landet. Samlingspartiet, som är stort i städerna, får i regel en mindre andel stolar i fullmäktige än andelen röster i hela landet. Centern, som är stort i små kommuner över hela landet, har däremot en tredjedel av alla fullmäktigeplatser som finns, trots att andelen röster är knappt 19 procent.
– Man kan säga att Centern alltid vinner i ett kommunalval, säger professor Anne Holli vid Helsingfors universitet.
Hon har studerat läget för kvinnorna i kommunerna, där andelen kvinnliga kandidater och andelen kvinnliga invalda ökat under decenniernas lopp – fram till 2012.
– I förra kommunalvalet minskade andelen kvinnor för första gången på ett halvt sekel, även om det var med 0,5 procentenheter. Men kurvan avstannade, säger Holli. Hon pekar på två orsaker. – Visserligen korrelerar andelen kvinnliga kandidater starkt med den andel kvinnor som blir invalda, säger Holli och pekar på att andelen kvinnliga kandidater i stort sett ökat i partierna.
– Men i Centern finns ett ständigt ”gap” mellan andelen uppställda och andelen invalda kvinnor. Kandidaterna är kring 40 procent, men andelen invalda 35 procent. Centerns väljare röstar inte lika villigt på kvinnor. Och eftersom Centern alltid vinner i antalet huvuden räknat, så påverkar det läget i hela landet, säger Holli.
Men det förklarar inte i sig varför det skett en tillbakagång just 2012, utan det förklarar Holli med Sannfinländarnas framgång. Mellan valen 2008 och 2012 hoppade Sannfinländarna framåt från 443 fullmäktigeplatser till 1195 stycken.
I samma takt som Sannfinländarna fått fler fullmäktigeplatser har andelen kvinnliga kandidater på partiets kommunalvalslistor krympt mellan 2000 och 2012.
– Sannfinländarna fick många fler mandat, och på grund av att partiet har en så annorlunda könsfördelning jämfört med snittet har det också inverkat på andelen kvinnor i hela landet, säger Holli.
Sannfinländarnas andel kvinnliga kandidater låg i förra valet på en dryg femtedel. Snittet är kring fyrtio procent. De gröna avviker starkt åt andra hållet som det enda partiet med över hälften kvinnliga kandidater, men eftersom De gröna också är ett urbant parti ger ett stort antal röster i tätorterna inte ett stort antal stolar i fullmäktigesalarna runtom i landet.
029 080 1310, sylvia.bjon@ksfmedia.fi
SYLVIA BJON