VF ställer jaktplan mot arbetslösa
Närmare tio miljarder för nya jaktplan är alltför mycket när medborgarnas grundtrygghet samtidigt urholkas, anser Vänsterförbundet.
Vänsterförbundet är det parti som ställt sig mest kritiskt till miljardanskaffningarna för flygvapnet och marinen. Statsminister Juha Sipilä (C) har strävat efter brett parlamentariskt samförstånd kring anskaffningarna eftersom de sträcker sig över flera valperioder. Sipilä säger att han diskuterat saken med partiledarna senast i tisdags.
När riksdagen debatterade regeringens försvarsredogörelse i går fortsatte Vänsterförbundet ifrågasätta prislappen på 7–10 miljarder euro för jaktplanen. Partiet anser att priset kommer att minst fördubblas om man adderar vapensystemen och livslängdskostnaderna.
– Det är helt enkelt för mycket i ett land där vi fortfarande har massarbetslöshet och människornas grundtrygghet skärs ner massivt, sade Markus Mustajävi i Vänsterförbundets gruppanförande.
De övriga partierna är mer positiva till anskaffningarna.
– Vårt lands säkerhet är inte en konjunkturfråga, utan den bör vi slå vakt om ständigt, beaktande de förändrade hotbilderna, sade Svenska riksdagsgruppens ordförande Stefan Wallin (SFP).
Wallin påminde att regeringen 1992 med dåvarande försvarsministern Elisabeth Rehn (SFP) i spetsen lyckades enas om Hornetanskaffningarna trots djup ekonomisk recession.
De gröna har bundit sig vid att ersätta flygvapnets och marinens materiel men vill inte binda sig vid några exakta summor.
Marinens andel av anskaffningarna väntas uppgå till 1,2 miljarder euro och därmed skulle totalnotan uppgå till mer än 10 miljarder euro.
– Vi torde kunna med en mun konstatera att alla anser att försvarsförmågan kräver anskaffningar, men att finansieringen av dem inte får ställas mot förmåner och tjänster, sade Sipilä.
Regeringen slår fast jaktplansanskaffningen delvis redan under ramförhandlingarna i april. Ramperioden sträcker sig till 2021 och för det året anslås den första delen av medlen att skaffa ersättare för Hornetplanen. Det är meningen att beslut om att skaffa dem också ska fattas 2021.
Regeringskällor uppger att Finland inte på något sätt kan ställa försvarsutgifterna utanför den offentliga skulden eftersom kreditorerna, kreditklassificerarna och EUkommissionen bedömer skulden med sina egna kriterier.
Vänsterförbundets ordförande Li Andersson säger att det inte hjäl per att höja budgetramen ifall Finland även i framtiden vill hålla fast vid EU:s stabilitets och tillväxtpakt.
– Då skapar det ju tryck att skära ner i andra nödvändiga utgifter eller investeringar, säger Andersson.
Enligt EUreglerna kan man inte ställa försvarsutgifterna utanför EU:s stabilitets och tillväxtpakt.