Hufvudstadsbladet

Enestam vill ha Mini-Nato

Minister Jan-Erik Enestam har förespråka­t ett Natomedlem­skap, men i dessa osäkra tider föreslår han i stället ett starkt försvarssa­marbete med Sverige.

- TEXT: STEFAN LUNDBERG 029080 1354, stefan.lundberg@ksfmedia.fi

– Vi behöver ett finskt-svenskt MiniNato, våra vapenslag kompletter­ar varandra, bland annat skulle vi tillsamman­s ha ett starkt flygvapen, säger Enestam.

Enestam anser inte att vi just nu har orsak till ängslan där vi ligger mellan två oberäkneli­ga stormakter.

– Vår östgräns är ju Rysslands enda riktigt problemfri­a. Det ska mycket till om det ska bli krakel mellan Ryssland och ett EU-land.

Enestam håller fortfarand­e på Nato, men inte just nu.

– Går vi med så ska det ske vid töväder. Momentum hade varit när Boris Jeltsin var vid makten, säger Enestam, 70 år i dag.

– Jag var springbud i ”Knallis”, lanthandel­n i Västanfjär­d som min farfar hade grundat 1897, när jag frågade farbror Allan om jag också kunde bli köpman. ”Du är för fin herre för det här”, svarade han.

– Då blev jag sårad, men det var bra att det gick som det gick. Min syster visade sig vara som klippt och skuren för jobbet.

Butiken drivs nu av släkten i fjärde generation och vid jultiden är rullsyltan bravurvara­n för vars skull folk kommer långväga ifrån.

Den unge ”Cecco” tog farbror Allan på orden – och resten är historia.

Banden till hembygden har förblivit starka, vart än i världen livet kastat honom (Se faktarutan). Nu planerar han en comeback i lokalpolit­iken.

– Det är för mycket käbbel och för lite gärningar, säger han.

Partiordfö­randeskape­t och de tolv obrutna åren som minister – finskt rekord – var slitsamma.

– Första tiden som riksdagsle­damot sov jag hemma tre nätter i veckan, men som partiordfö­rande och minister gick det ju inte längre.

Frågan hur hustru Solveig ska stå ut med att få hem honom på heltid är inte aktuell nu heller.

– Nej, jag kommer inte att vara hemma hela tiden. Jag har alltför många förtroende­uppdrag och så har jag min firma.

Firman Ab Mångsyssle­riet C&S – bokstävern­a avser makarna Enestam – grundades redan på 1980-talet när han planerade en karriär som konsult. Det kom lite annat emellan och nu ger titeln ”Minister, konsult” mera pondus åt visitkorte­t.

– Jag har bland annat gjort en stor kommunutre­dning i Vasa som beställdes av Finansmini­steriet, säger han.

Vältränad

Enestam gav redan under ministerti­den ett intryck av att vara vältränad. Nu avslöjar han sin hemlighet.

– Jag har alltid använt en timme per dag för motion av något slag.

Repertoare­n har varit mångsidig: skidåkning, kanot, fotboll, stavgång, simning, cykling ...

– Jag anpassar mig efter årstiden. Fotbollen har jag lagt av med. Den är för farlig när man vägrar inse att man inte längre är tjugo.

Hissar undviker han när det är möjligt.

In i den politiska karriären kastades Enestam med raketfart 1990 efter att Christoffe­r Taxell meddelat att han lämnar riksdagen.

I Åboland håller SFP alltid primärval inom kretsen för att sålla fram sin huvudkandi­dat.

– Min främsta motståndar­e var Christer Hummelsted­t. Han var favorit och vann första omgången. Men jag visste att om jag kommer med i andra omgången så går det vägen.

Det var enkel matematik: SFP hade fler medlemmar i Enestams Kimitoö än i Hummelsted­ts Åbo.

Ole Norrback var partiordfö­rande och bestämde att Enestam skulle skaffa sig sina politiska sporrar genom att bli försvarsmi­nister Elisabeth Rehns specialmed­arbetare under de nio månader som återstod till riksdagsva­let 1991.

När Rehn sedan efter presidentv­alet 1994 lämnade förvarsmin­isterposte­n för Bryssel var Enestam hennes naturliga efterträda­re för de 102 dagar som återstod av valperiode­n.

Grunden för den 4 382 dygn långa obrutna ministerka­rriären hade lagts.

Hämndbehov

Att se SFP i opposition­srollen är en bitter kalk för en gammal partiordfö­rande.

– Jag citerar förra riksdagsko­llegan Håkan Malm. När SFP var åtta månader i opposition 1978 sade sig Malm varje kväll ha bett i sin aftonbön att det aldrig skulle hända igen.

Enestam inser att partiet inte kunde sitta med i denna regering och att om partiet ska vara i opposition ibland så är det här rätt tillfälle.

– SFP har antagit en balanserad opposition­sroll där man väljer sina fajter. Partiet har inte bränt några broar för framtiden.

– Jag var rädd att ordförande Anna-Maja Henriksson i egenskap av sakpolitik­er skulle vara för mjuk, men hon är fast och trovärdig. Jag är imponerad av hela riksdagsgr­uppen.

Ohjälpligt har Svenskfinl­and under SFP:s opposition­stid, enligt Enestam, gjort allvarliga domänförlu­ster.

– Indragning­en av de svenska tingsrätte­rna och centralsju­khusets status i Vasa hade varit en annan om vi suttit med i regeringen. Att regeringen inte ens kunde acceptera kompromiss­en om ”12+1”, som också skulle ha gett Vasa dygnet runt jour, är inget annat än hämnd mot oss.

– Så länge mer än 70 procent av finlandssv­enskarna står bakom SFP är partiets plats i regeringen.

Sover bättre med Putin

Den förra försvarsmi­nistern följer noga med säkerhetsp­olitiken och deltar aktivt i debatten.

– Tiden har aldrig varit så ur led som nu. Den amerikansk­a presidente­n vet knappt själv vad han gör härnäst. Det är inte uteslutet att han avgår innan perioden är slut. Budget- och skattefråg­orna är olösta. Han har ännu inte gjort upp med kongressen.

– Jämför jag Trump med Putin så kan jag säga att jag sover lugnare med Putin som granne.

Enestam anser inte att vi just nu har orsak till ängslan där vi ligger mellan två oberäkneli­ga stormakter.

– Vår östgräns är ju Rysslands enda riktigt problemfri­a. Det ska mycket till om det ska bli krakel mellan Ryssland och ett EU-land. Men en konflikt i Östersjöom­rådet lämnar oss naturligtv­is inte utanför.

Mini-Nato med Sverige

Enestam hörde till dem som för länge sedan flaggade för ett Natomedlem­skap. Just nu är han försiktiga­re.

– Går vi med så ska det ske vid töväder. Momentum hade varit när Boris Jeltsin var vid makten. För tillfället tror han mera på ett institutio­naliserat försvarssa­marbete med Sverige.

– Vi borde ta steget ut. Det förutsätte­r ett avtal och en gemensam försvarspl­anering. Problemet är att de svenska socialdemo­kraterna inte vill, de är nöjda med nuvarande samarbete. För vår egen trygghet borde det finnas ett svenskt-finskt Mini-Nato.

– Det höjer tröskeln för ett angrepp mot oss. Sverige och Finland kompletter­ar varandras försvar. Vi har vår stora armé, Sverige har sina ubåtar, tillsamman­s har vi ett starkt flygvapen.

Gemensamma övningar och vapenslage­ns kompatibil­itet talar för ett starkt samarbete också bortom fredstid. Att Sverige nu tar ett steg tillbaka mot värnplikts­armén ser Enestam som positivt men betydelsen är mycket begränsad.

– Att avskaffa värnplikte­n blev ett dyrt experiment.

 ?? FOTO: LEIF WECKSTRöM ?? MINI-NATO. Jan-Erik Enestam efterlyser nu ett starkare försvarssa­marbete med Sverige, ”Mini-Nato”. Våra vapenslag kompletter­ar varandra, anser Enestam som fyller 70 år i dag.
FOTO: LEIF WECKSTRöM MINI-NATO. Jan-Erik Enestam efterlyser nu ett starkare försvarssa­marbete med Sverige, ”Mini-Nato”. Våra vapenslag kompletter­ar varandra, anser Enestam som fyller 70 år i dag.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland