Erasmus firar, men firar studenterna?
Erasmus 30-årsjubileum kunde inte inträffa vid en bättre tidpunkt, mitt i krisstämningen. EU-kommissionärerna har fått berätta om sina utbytesperioder i medierna och vid sidan om påminna om allt det som EU åstadkommit.
Att åka på en Erasmus-utbytesperiod är fortfarande populärt i Finland. Ungefär var tionde student som utexamineras från en högskola har åkt på minst en utbytesperiod via programmet.
Linda Järvenpää, Maija Rantala och Ismo Puljujärvi studerar i Holland. De vet att det kräver mod att fatta beslutet om att åka på utbyte. De berättar att många studenter funderar framför allt på om de vågar lämna sitt jobb för ett halvår eller till och med ett helt år.
– Många har vikariat vid sidan av jobbet och ekonomiskt klarar man sig nog under utbytesperioden ef- tersom stödsummorna är stora, säger Rantala på ett kafé i Amsterdam.
Järvenpää och Rantala har nyligen inlett sina utbytesstudier i Amsterdam. Studierna ska räknas med i deras klasslärarutbildning vid Helsingfors universitet. Puljujärvi studerar kulturjournalistik på yrkeshögskolan i Utrecht. Alla tre ska vara utomlands under en termin.
– Rätt få åker på utbyte under ett helt läsår så att man inte blir efter i studierna. Min bransch är också sådan att man genast måste haka på ett jobb, säger Puljujärvi.
Antalet studenter ökar
Universiteten och yrkeshögskolorna uppger att studenter också tvekar att åka på utbyte eftersom studietiderna har blivit stramare.
Ledande sakkunnig Anni Kallio på Utbildningsstyrelsen ser det som ett litet mirakel att antalet utbytesstudenter ökar trots ovissheten. Enligt siffror som inte har publicerats tidigare åkte 4 580 studenter på utbyte under läsåret 2015–2016, vilket är mer än sju procent mer än under det föregående läsåret.
Erasmus är kanske känt för studiefester och möjligheter att ta det lite lugnare ett tag men nuförtiden kräver utbytet också hårt arbete. Enligt Kallio får utbytesperioden inte förlänga studietiden och alla prestationer borde ingå i examen.
Var ligger Finland?
Krisstämningen som råder i EU känns avlägsen i ungdomarnas vardag. Vilka känslor väcker EU bland dessa representanter av Erasmusgenerationen?
Neutrala, säger Järvenpää och Rantala. Deras generation minns inte tiden före Finlands EU-medlemskap, påpekar Järvenpää.
–Vi tänker inte att allt var bättre förr eftersom vi inte vet hur det var då.
– Att vi är en del av en större helhet placerar också oss på världskartan. Väldigt många frågar var Finland överhuvudtaget ligger, säger Rantala.