Nu ska Finlandsbilden putsas i Sverige
Nu ska Finlandsbilden slipas i Sverige. Kulturfonden för Sverige och Finland kör i gång med en mediesatsning i anslutning till Finlands självständighetsjubileum för att ge svenskarna en mer nyanserad bild av Finland.
Från och med mars kan svenska journalister ansöka om pengar från fonden för att rapportera från Finland.
– Vi hoppas att stipendierna kan ge nya perspektiv och öka intresset i svensk media för det finländska samhälls- och kulturlivet. De kan bidra till reflektioner kring likheter och olikheter länderna emellan, hur Sverige och Finland bemöter de utmaningar och möjligheter som länderna står inför, säger fondens chef i Stockholm Mats Wallenius.
Med satsningen ska bevakningen av Finland öka både i svensk print, radio, tv, webb och poddcaster. Att Finland i år firar hundra år ansågs vara en bra tidpunkt att köra i gång satsningen som planerats under en längre tid.
– De som i dag är verksamma inom medier i Sverige har inte samma självklara referensramar till Finland som äldre kolleger. Behovet av den här typen av stipendier har vuxit fram under årens lopp, säger Wallenius.
Pengar beviljas både för kortare reportageresor, längre arbetsvistelser, analyser och fördjupande reportage och riktar sig till både anställda och frilansande journalister.
Såg Sverige med nya ögon
När Jenny Sanner Roosqvist blev utsedd till Finlandskorrespondent för Sveriges radio 2011 tänkte hon ”Nej, inte Finland!”. Inte av motvilja mot landet, utan för att det kändes för nära för att vara utomlands.
Den här inställningen var det första hon fick revidera när hon kom till Finland.
– I Norden tror vi att vi är så likadana, men det är mycket som skiljer oss åt – oskrivna sociala spelregler, företagskultur och hierarkier, säger Sanner Roosqvist som i dag är Agendachef vid Sveriges radio.
Hon blev snabbt förtjust i Finland. Vistelsen förändrade inte bara hennes bild av Finland, utan också av hemlandet Sverige, när hon såg landet ur finländarnas ögon. Hon välkomnar Kulturfondens Finlandssatsning.
– Det är väldigt många här som är väldigt okunniga om Finland. Finlands självständighet omnämns inte ens i de svenska skolböckerna och man förstår fortfarande inte att svenskan kan vara ett modersmål i Finland, säger hon.
Många har inte besökt Finland
Under de senaste tio åren har mediebevakningen av Finland försämrats avsevärt. Det säger Bengt Lindroth som varit Finlandskorrespondent i flera omgångar sedan sjuttiotalet.
– Före kalla krigets slut var Finland en integrerad del av svensk säkerhetspolitik och kulturbevakning och det skrevs mycket om Finland. Sedan upphörde kalla kriget, Sverige gick med i EU och en ny generation unga som inte hade samma kontakt med Finland och krigsåren tog över på mediefältet, säger han.
– Om man i dag går ut på gatan i Sverige och frågar vad Finlands president heter så tror jag inte att så många kan svara på det, säger Lindroth.
Men det är inte bara bevakningen av Finland som har försämrats, utan bevakningen av Norden överlag. Nyhetsbarometern som görs vid Göteborgs universitet visar att de nordiska nyheterna i svenska medier har minskat med ungefär trettio procent sedan början av nittiotalet.
– Den här mätningen stämmer väl överens med min egen uppfattning om hur det gått till på de mediehus där jag jobbat, såsom Bonnier och Expressen, säger han.
I sin arbetskrets träffar han svenskar som bott i Stockholm hela sitt liv men aldrig besökt Finland, vilket han kallar ”förbluffande”. Själv är han en stor Finlandsvän och det som tilltalat honom mest är den kulturella egenheten.
– Det finns en egenart i kulturen och det egna språket, ett slags jävlaranamma som man är stolt över trots att man vet att ingen riktigt begriper sig på den.
Klyftan blir allt större
I dag är det rapporteringen om Sannfinländarna, det svenska språket och flyktingpolitiken som präglar Finlandsbilden i Sverige, säger Anders Eriksson, tidigare Finlandskorrespondent för Sveriges radio.
– Det blir intressant att se om jubileumsåret sätter sina spår på Finlandsbilden, till exempel den nya filmen om Tom of Finland. Kanske kommer folk om ett år att förknippa Finland med tolerans och vidsynthet?
Svenskarnas kunskap om Finland har helt tydligt minskat, säger Eriksson. Det beror i hög grad på att mediebevakningen minskat och tidningshusen inte längre har råd att ha korrespondenter i Finland, men också på att Finland inte är lika intressant geopolitiskt i dag som under Sovjetunionens tid då Finland befann sig mittemellan väst och öst.
– Det som jag tycker är tråkigt är att klyftan mellan vad svenskar vet om Finland och vad finländare vet om Sverige blivit allt större, säger han.
Han önskar att Finlandsbilden i Sverige i högre grad skulle präglas av de innovationer och den uppfinningsrikedom, formgivning och design som man är så bra på i Finland.
– I Finland vågar man ta ut svängarna lite mer än vad man gör i Sverige, och det här skulle jag hoppas att fler svenskar skulle förknippa Finland med, säger han.