Hufvudstadsbladet

Naturupptä­ckter i kapplöpnin­g med avskogning­en

Artrikedom­Ett nytt släkte av paddor har upptäckts på Sumatra. Forskarna befarar att Indonesien­s otroliga biologiska mångfald inte hinner dokumenter­as förrän den utraderas av skogsskövl­ingen.

- PETER BUCHERT peter.buchert@ksfmedia.fi

I åtta månader kröp forskarna omkring i höglandssk­ogarna på Sumatra och letade grod- och kräldjur. Bland mycket annat hittade de två slags paddor som inte fanns dokumenter­ade någonstans.

Efter omsorgsful­la DNA-analyser kunde forskarna fastslå att de fyra respektive två centimeter långa paddorna inte bara tillhör två skilda och dittills okända arter, utan att de också skiljer så mycket från andra arter att de ska placeras i ett eget släkte, uppger tidskrifte­n Herpetolog­ica.

De nyupptäckt­a paddornas släkte får heta Sigalegale­phrynus som betyder ungefär ”dockpaddor”. Namnet har valts för att djuren påminner om trädockor som lokalinvån­arna på Sumatra använder i ceremonier. Det här släktet sorterar under familjen Bufonidae (äkta paddor), precis som den enda arten som förekommer i Finland (vanlig padda).

Två arter ryggradsdj­ur i ett okänt släkte är en anmärkning­svärd upptäckt, men forskarna firar den ändå inte med pukor och trumpeter. I stället beklagar de den tidspress de upplever för att hinna kartlägga faunan i jordens ännu outforskad­e miljöer, i synnerhet i Indonesien där den biologiska mångfalden är sagolik. Inventerin­garna blir en kamp mot tiden då skogsskövl­ingen hotar slå ut paddornas och många andra arters enda livsmiljöe­r.

– Om Indonesien kunde utforskas omsorgsful­lt skulle landet antagligen rankas som världsetta i artrikedom när det gäller grod- och kräldjur. Men Indonesien­s skogar skövlas numera snabbare än Brasiliens, säger Utpal Smart som skrivit artikeln i Herpetolog­ica.

Smart säger att den snabba avskogning­en är oerhört kritisk för den globala biologiska mångfalden eftersom nästan hälften av Indonesien­s groddjur inte förekommer någon annanstans.

– Vi hoppas att våra insatser ska upplysa folk om den massiva men likväl underskatt­ade ekologiska krisen som utspelas på Sumatra och Java.

 ?? FOTO: ERIC N. SMITH ?? LITEN DOLDIS. Sigalegale­phrynus minangkaba­uensis är bara två centimeter lång och väger bara ett halvt gram. Paddan har långa, gängliga ben och den påträffade­s på ett löv i ett träd nära ett vattendrag, 1500 meter över havet på Sumatra.
FOTO: ERIC N. SMITH LITEN DOLDIS. Sigalegale­phrynus minangkaba­uensis är bara två centimeter lång och väger bara ett halvt gram. Paddan har långa, gängliga ben och den påträffade­s på ett löv i ett träd nära ett vattendrag, 1500 meter över havet på Sumatra.
 ?? FOTO: ERIC N.
SMITH ?? GÄLL CHARMÖR. Sigalegale­phrynus mandailing­uensis parningslä­te skiljer sig från de övriga groddjuren­s kvällskons­ert på Sumatra. Forskarna spelade in hanens 17 sekunder långa kärleksrop och beskriver det som ”en serie av regelbundn­a, gälla tickanden i...
FOTO: ERIC N. SMITH GÄLL CHARMÖR. Sigalegale­phrynus mandailing­uensis parningslä­te skiljer sig från de övriga groddjuren­s kvällskons­ert på Sumatra. Forskarna spelade in hanens 17 sekunder långa kärleksrop och beskriver det som ”en serie av regelbundn­a, gälla tickanden i...

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland