Laukkanens superskräll: etta i Holmenkollen
Mari Laukkanen stod för en sensation i sprinten i Holmenkollen. – Jag har nått en helt ny nivå i vinter, säger skrällsegraren.
Mari Laukkanen hörde inte till favoriterna inför världscupfinalen i Holmenkollen, men hon hanterade de besvärliga vindförhållandena och gjorde en kanontid i skidspåret. Resultatet: hennes första seger i världscupen någonsin.
– Det var en lite speciell tävling. Jag lyckades hålla mig fokuserad, utan att tänka alltför mycket på de hårda vindarna, säger Laukkanen.
Skyttet avgjorde
Segern avgjordes på skyttevallen, men inte på det vanliga sättet. Laukkanen var 12,9 sekunder långsammare än Frankrikes Justine Braisaz i skidspåret, men 23,5 sekunder snabbare i skyttet.
I mål var skillnaden 7,9 sekunder till Laukkanens fördel, då båda sköt prickfritt. Laukkanens målmedvetna och fokuserade skytte avgjorde.
– Jag har jobbat mycket med att skjuta snabbare och våga skjuta med snabbare rytm, säger Laukkanen. Säkert en extra stor fördel att våga skjuta snabbt i svåra vindförhållanden? – Ja, man borde kunna ha en så normal rytm som möjligt trots att det blåser hårt. Men jag har haft problem till och med i goda vindförhållanden.
Laukkanen, 29, har stått på prispallen i världscupen en gång förut – för tre år sedan hemma i Kontiolax. Det var också hittills den enda gången i karriären som Laukkanen skjutit prickfritt i världscupen.
– Jag står tydligen alltid på prispallen med att skjuta en nolla, så jag borde väl göra det lite oftare, säger hon och skrattar.
– Seriöst, dagen innan blev det en liten kris då jag kollade säsongens statistik. Med så här bra skidåkning borde jag definitivt ha klarat mig bättre. Frånsett en tävling har jag alltid varit minst topp tio i skidåkningen i vinter.
Trodde inte på sig själv
Efter att ha sänkt de fem sista måltavlorna i det stående skyttet skulle man därför ha trott att Laukkanen njöt för fulla muggar av den sista sträckan till mål. Inte ens ditåt.
– Jag tänkte hela tiden på hur jag alltid lyckats så bra förut i slutet av ett sprintlopp. Men inte den här gången. Jag trodde att jag bryter ihop när som helst, säger Laukkanen.
– Kanske det hjälpte mig att pressa lite extra. Det var ju trots allt inte helt dåligt om jag hade tredje snabbaste tiden i skidspåret.
I synnerhet sprinten borde rim- ligtvis vara utmärkt för Laukkanen, då det bara är två skytten och tio måltavlor sammanlagt. Men hon har haft grymma problem just i sprint i vinter: resultatraden 47-5625-40-57-19 motsvarar inte Laukkanens kapacitet.
– Jag har bara inte lyckats med skyttet. Kanske det har vänt sig till en nackdel att jag varit medveten om att det är i sprint som jag har mina största chanser till framgångar, säger hon.
Laukkanen har dock visat en klart uppåtgående trend. Hon var fyra, en hårsmån från brons i distansloppet i skidskytte-VM, åtta i sprinten i skid-VM och nu etta i sprinten i Holmenkollen.
– Sedan november-december har jag rent fysiskt varit på en helt ny nivå, säger Laukkanen.
Tänkte lägga av
Segern smakar ännu bättre efter den svåra fjolårssäsongen. Hon åkte hem efter att ha slutat 45:a i jaktstarten i VM i samma skidspår i Oslo och avslutade säsongen där.
– I våras var jag nära att lägga av. Kroppen var helt sönder och jag hade ingen aning om vad som felades, säger hon.
Det visade sig att hon lidit av mononukleos (körtelfeber) och delvis som en följd också blivit övertränad och överansträngd. Den här säsongen har hon varit frisk, vilket syns i skidspåret.
– Jag lärde mig att man inte kan bränna sitt ljus i båda ändorna, säger hon.
– Det är viktigt att få en ordentlig vilopaus före nästa säsong.
Ännu kvarstår två tävlingar innan säsongen är över. I dag startar Laukkanen för första gången i täten i en jaktstart i världscupen. I morgon är det jaktstart.
– Det är bättre än att starta långt bak. Det har jag gjort tillräckligt ofta. Det blir förstås en utmaning, men det är det här jag varit ute efter, säger hon.
De största favoriterna levererade inte som väntat i sprinten. Kaisa Mäkäräinen bommade fyra skott och Laura Dahlmeier tre gånger. Gabriela Koukalova bommade en gång, men snuvade Dahlmeier på sprintcupen tack vare sin fjärde plats.