David Hockney älskar ljus och liv
David Hockneys retrospektiv i London är en hyllning till färgen och livet.
Konstrecension
●David Hockney Tate Britain london, till den 29 maj
Det första man lägger märke till vid Tate Britains stora retrospektiv kring målaren David Hockney är att utställningens väggar är målade i rofyllda pastellfärger. Det här är en utställning som vibrerar av ljus och liv, precis som den annalkande våren utanför museets dörrar.
Hockney föddes i Bradford i Yorkshire, en mellanstor stad känd för sin textilindustri, men han gjorde ett namn för sig med lekfulla målningar av modernistiska kaliforniska hus, simbassänger och ljusfyllda vardagsrum, ofta befolkade av pojkvänner eller kollegor, som författaren Cristopher Isherwood.
Den avskalade, nästan grafiska målningen A Bigger Splash utgör en kärna i utställningen, med sin plötsliga explosion av vatten mitt i ett annars fyrkantigt formspråk. Hockney var intresserad av klassiska frågor kring perspektiv och ljus, som hur rörelsen på en vattenyta kan förenk las till några vågformade linjer.
Utvecklingslinjen är fascinerande att följa. Hockney, i dag 79 år, har gått över till landskapsmåleri, men vid Tate ser man hela bågen: från konstskolestudent med inspiration från brittisk modernism och popkonst, via realistiska porträtt i pastell, till dagens försök att fånga Yorkshires årstidsväxlingar med svartvita skisser och videokameror.
Redan i målningarna från studietiden dyker sexualiteten upp som tema, och på Hockneys första resor till USA kan man skymta swimmingpoolen som motiv i bak grunden. När han slutligen flyttar till Los Angeles börjar han måla i akryl och målningarna fylls av ljus, blommor, turkost vatten och manliga kroppar vid poolkanten. Utställningens verkliga höjdpunkt är ändå den stora salen med porträtt, nästan alltid par, som Hockney studerat med psykologisk skärpa och en melankolisk förståelse för distansen som finns mellan alla människor. Här förenas värme och kyla på ett enastående sätt.