Det går bättre nu – men mycket kan gå fel

Prognoser Lågkonjunkturen är över och de ekonomiska prognoserna försiktigt positiva. Men den nyväckta optimismen får inte leda till krav på höjda löner, varnar ekonomer. Måttliga löneavtal är avgörande exporten, påminner Etla i sin färska rapport.

Nyanställningarna vid bilfabriken i Nystad är långt ifrån den enda ljusglimten i ekonomin. Från Statistikcentralen har de senaste veckorna kommit en strid ström av positiva data; sysselsättningen förbättras och arbetslösheten sjunker, konkurserna minskar, och barometrarna som mäter konsumenternas och företagens förtroende för ekonomin skjuter i höjden.

Också vad gäller framtiden är prognosinstituten försiktigt positiva, även om osäkerhetsfaktorerna är många. I fjol växte bruttonationalprodukten med 1,4 procent och ungefär den nivån kan vi vänta oss också i år och nästa år. Positivast är Näringslivets forskningsinstitut Etla som i går spådde en 1,7-procentig tillväxt för i år – en hyfsad siffra med tanke på att vi nyligen haft tre år med negativ tillväxt, 2012–2014.

Ser vi utvecklingen i ett längre tidsperspektiv är läget mindre ljust: Finlands bruttonationalprodukt ligger fortfarande nästan fem procent under nivån före finanskrisen, det vill säga för snart tio år sedan. Enligt Danske Bank, som presenterade sin prognos i förrgår, har vi inte upplevt någon period av lika svag ekonomisk utveckling sedan självständighetstiden och inbördeskriget 1917–18. I övriga Europa är det bara den grekiska och italienska ekonomin som utvecklats sämre efter finanskrisen.

”Ser vi utvecklingen i ett längre tidsperspektiv är läget mindre ljust: Finlands bruttonationalprodukt ligger fortfarande nästan 5 procent under nivån före finanskrisen, det vill säga för snart tio år sedan.”

PATRIK HARALD

Konsumtionen ökar

I fjol drevs tillväxten av bostadsbyggandet och hushållens konsumtion. Den låga räntan, obefintliga inflationen och förbättrade sysselsättningen gjorde finländarna mera frikostiga. Nu ligger konsumentförtroendet på topp, skuldsättningen ökar och sparandet minskar. En lättnad för hushållen är att räntorna väntas vara låga ett bra tag ännu – Etla spår att Europeiska centralbanken höjer styrräntan nästa gång 2019.

Framöver bromsas konsumtionsökningen dock av inflationen, som i viss mån är tillbaka. Dessutom innebär konkurrenskraftsavtalet att finländarna inte kan räkna med några nämnvärda löneförhöjningar. Ändå väntas finländarnas köpkraft förstärkas lite också framöver, tack vare sänkt inkomstskatt i kombination med att fler har jobb.

Fjolårets livliga byggaktivitet dämpas i år. I sin senaste konjunkturöversikt spår Byggnadsindustrin en ökning på 2–3 procent i år, jämfört med 7 procent i fjol.

Från konsumtion till export

Medan privatkonsumtionen och byggandet dämpas väntas exporten öka i stället, i takt med ökningen i den globala tillväxten och världshandeln. Här inverkar bland annat bättre tider i Ryssland, tack vare ett högre pris på olja och andra råvaror. Konkurrenskraftsavtalet väntas också göra finländska produkter mer konkurrenskraftiga utomlands. Effekten har redan börjat märkas.

Förutom satsningarna vid bilfabriken i Nystad, är biomassafabriken i Äänekoski en konkret investering som börjar ge ordentliga exportinkomster nästa år. Året därpå blir flera fartyg klara för leverans, vilket också ger ett lyft i exporten. När Åbovarvet i januari överlät färjan Tallink Megastar till ägaren steg värdet av Finlands varuexport med 27 procent den månaden. Det var naturligtvis en engångseffekt, men den ger ändå en fingervisning om betydelsen av stora beställningar.

Det är i huvudsak varuexporten som står för ökningen, medan tjänsteexporten växer mindre. Positivt för ekonomin är att också investeringarna i hemlandet ökar, bland annat i form av offentliga satsningar på infrastruktur.

Sysselsättningsmålet nås inte

Sysselsättningen kryper sakta uppåt och har ökat särskilt inom byggbranschen. I fjol sjönk arbetslösheten till 8,8 procent från 9,4 procent året innan. För i år spår Etla en arbetslöshet på 8,4 procent och därefter sjunker den med 0,3 procentenheter per år de kommande åren. 2021 väntas arbetslösheten vara 7,3 procent.

Sysselsättningsgraden väntas i år ligga på 69,2 procent. Trots att trenden är stigande, nås inte regeringens mål på 72 procent under Etlas prognosperiod. 2021 spår Etla en sysselsättningsgrad på 71 procent.

– Vackert så, sade Etlas forskningschef Markku Kotilainen vid progonspresentationen på onsdagen.

– Det är inget fel på att sätta höga mål. Nedgången i Ryssland kunde ingen förutse.

Tillväxten i ekonomin har i viss mån minskat trycket på den offentliga sektorns ekonomi. Danske Bank varnar ändå för att den uppgång vi nu skönjer kan få politikerna att glömma behovet av strukturella reformer. Tillfälliga ljusglimtar i ekonomin kan ge upphov till krav på löneförhöjningar, vilket i värsta fall skulle sätta stopp för ansträngningarna för högre konkurrenskraft. Om den globala konjunkturen vänder nedåt redan under innevarande årtionde så är Finland inte alls redo.

Också Etla är inne på samma linje – avgörande för de kommande årens exportutveckling är måttliga löneavtal. Finlands kostnadskonkurrenskraft är ännu inte tillräckligt stark och därför bör enhetsarbetskostnaderna öka mindre än hos konkurrentländerna flera år i rad, heter det i Etla-rapporten.

På hemmaplan är prognosinstituten vidare bekymrade över att företagen har minskat sin satsning på forskning och utveckling. Andra orosmoln finns i utlandet, där det franska valet ligger tidsmässigt nära. En seger för Marine Le Pen skulle sannolikt skapa stor oro på finansmarknaden, som också är känslig för hur Donald Trump kommer att lyckas få igenom sina planer. Vi har ännu inte heller sett alla effekter av Brexit.