Skolorna i Sverige tvingas anställa obehöriga lärare
Andelen behöriga och legitimerade lärare i svenska grundskolan sjunker. Utvecklingen går alltså åt fel hål, visar Skolverkets färska statistik. Men Sveriges utbildningsminister ser ett ”starkt besked”.
Vi har under alldeles för lång tid utbildat för få lärare. Gustav Fridolin Utbildningsminister
Skollagen kräver att fast anställda lärare ska vara behöriga och legitimerade. Men i svenska grundskolan har andelen legitimerade (mätt i heltidstjänster) sjunkit, från 72,7 procent förra läsåret till 71,4 detta läsår – en minskning med 1,3 procentenheter. Minskningen märks i 208 av landets 290 kommuner. Men gapet mellan de bäst och sämst gynnade kommunerna är fortfarande stort. I Vadstena är nio av tio lärare legitimerade. I Norberg, Ragunda, Sollefteå och Laxå är de legitimerade lärarna i minoritet (43–48 procent.)
Även i förskoleklassen och grundsärskolan har behörighetsläget försämrats. gymnasieskolan har behörighetsläget dock förbättrats något: från 79,1 procent till 79,6 procent behöriga och legitimerade lärare (heltidstjänster).
Förklaringen till att läget försämrats i grundskolan är att den tagit emot fler elever, inte minst nyanlända elever. Samtidigt uppmuntras skolhuvudmännen av staten att öka personaltätheten och detta i ett läge där det råder stor brist på lärare. Behovet är alltså långt större än tillgången och skolorna har fått göra en mängd avsteg från behörighetskraven.
– Jag kan inte dra någon annan slutsats är att rektorer har väldigt svårt att hitta behöriga lärare, på ett sätt som vi inte sett tidigare, säger enhetschef Niclas Westin vid Skolverket.
Går inte ihop
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) ser ändå en positiv del i utvecklingen:
– Det är ett starkt besked från landets skolor att investeringarna vi gör kunnat leda till 16 500 nyanställda på ett år. Men det finns inget förråd av behöriga lärare. Anställer man fler så påverkar det andelen behöriga. Därför är det viktigt att det finns vägar att läsa in sin behörighet, säger han till TT.
Påbyggnadsutbildning
Hela två tredjedelar av de som nyanställts i skolan det senaste året saknar lärarexamen. Det som krävs är en utbyggd lärarutbildning, enligt Fridolin.
–Vi har under alldeles för lång tid utbildat för få lärare. Därför bygger vi nu ut lärarutbildningen, inte minst med fler möjligheter för andra akademiker att läsa in behörigheten, säger han.
Frågan är om kulmen har nåtts eller om behörighetsläget fortsatt kommer att försämras.
– Det som kan tala för att det inte blir sämre är att skolan inte har samma påfyllnad av elever som de två senaste åren. Det skulle tala för att skolorna under lite mer ordnade former kan kompetenssäkra sina verksamheter. Då kan nivån stabiliseras för att undan för undan bli bättre. Ges de obehöriga som anställts en bra introduktion kanske de blir intresserade av att utbilda sig till lärare, säger Niclas Westin.
FNB–TT-ANNA LENA WALLSTRöM