Sipilä: EU står på stabil grund efter brexit
Romdeklarationen EU-ledarna utlovar säkerhet, social trygghet och välstånd i en gemensam deklaration på unionens 60-årsdag. Men alla är inte överens om hur vägen ser ut framåt för EU.
Statsminister Juha Sipilä (C), som representerar Finland under festligheterna i Rom, bedömer att EU nu har en bra gemensam grund att bygga vidare på då Storbritannien lämnar unionen.
De 27 återstående EU-länderna undertecknade i går en gemensam deklaration på 60-årsdagen efter Romfördraget.
Sipilä anser att det är bra att EU ibland stannar upp och reflekterar över allt man uppnått. Han hoppas att människor ska upptäcka vilka saker EU fört med sig i vardagen, som att röra sig fritt, söka jobb i hela unionen och använda en gemensam valuta, säger han till FNB.
– Såklart erkänner vi de utmaningar vi har framför oss, men det är bra att ibland lägga fram på bordet vad som åstadkommit, säger Sipilä.
På frågan om vad EU gjort fel, då populistiska partier riktar kritiken just mot EU, svarar Sipilä att han tror att människor påverkats av den allmänna kriskänsla som funnits kring EU de senaste tio åren.
– De frågor vi är oeniga om accentueras. Varje gång det är såpass många länder involverade finns det också meningsskiljaktigheter.
Firade 60-årsdag
Högtidstalen med hyllningarna till EU var många när unionens ledare firade 60-årsdagen av Romfördraget, som lagt grunden för dagens union.
Ceremonin hölls i samma sal på Capitolium i Rom där fördraget en gång skrevs under 1957.
– Då var de sex i den här salen, nu är vi 27, sade Italiens premiärminister Paolo Gentiloni.
För någon timme försökte EU-ledarna glömma bort dagens sprickor mellan medlemsländerna och utmaningar som konflikter i EU:s närområde, terrorhot, flyktingkatastrofer i Medelhavet, främlingsfientlighet, nationalism och missnöje med EU bland unionens medborgare.
Personligt tal
I stället lyftes 60 år av fred fram i tal och svartvita journalfilmer, liksom borttagna gränser och ekonomiska framsteg.
EU-ledarnas ordförande Donald Tusk höll ett känslosamt och personligt tal om sin uppväxt bakom järnridån i Polen. Han betonade att unionen handlar om gemensamma värden som demokrati, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Tusk uppmanade EU-ledarna att sluta upp kring dem.
– EU är antingen enat eller så finns det inte alls, sade han.
Inför firandet av EU:s 60 årsdag hade Polen hotat med att inte skriva under EU-ledarnas gemensamma deklaration som är tänkt att ge tillbaka tron på EU-samarbetet efter
britternas beslut att lämna unionen.
När det var dags för undertecknandet kostade den polska premiärministern Beata Szydlo på sig att skämta och vägrade under en kort sekund att sätta pennan på pappret.
Grekland krävde uttalande
Polen, Ungern, Slovakien och Tjeckien bildar en grupp av länder som oftast hamnat i konflikt med EU den senaste tiden, bland annat om migration, demokratiska och rättsstatliga principer, och om hur mycket EU ska lägga sig i vad som händer i medlemsstaterna.
Även Grekland skrev till slut under deklarationen mot att EU-ledarnas ordförande Donald Tusk läste upp ett uttalande om att även Grekland omfattas av EU:s höga sociala ambitioner. EU och IMF pressar Grekland att göra smärtsamma reformer för att få ytterligare nödlån.
EU-ledarna lovar i sin deklaration att lyssna på EU-medborgarnas oro. De försäkrar att de ska samarbeta för att bekämpa terrorismen, för en hållbar migration, för ekonomiskt välstånd, minskade klyftor och social trygghet för löntagare.
I Polen och andra länder i det fattigare östra EU finns en oro för att åtgärder för social trygghet ska innebära att de rikare EU-länderna ska skydda sig mot låglönekonkurrens från företag och arbetstagare i öst.
Italiens premiärminister Paolo Gentiloni pekade på ett fördjupat försvarssamarbete som ett av de viktigaste stegen framåt. Det är ett steg som till exempel Sverige är skeptiskt till.
– Jag tror att det är något som den internationella situationen kräver, säger Gentiloni.
Det finns också en önskan bland EU:s gamla kärnländer att kunna fördjupa EU-samarbetet på olika områden utan att de nyare medlemsstaterna som inte vill öka EU:s makt bromsar.
I deklarationen står att EU-ledarna ska agera tillsammans, men att det kan ske i olika takt, dock i samma riktning.