”Vi måste ge rum för mänskligheten”
Människorätt Elisabeth Rehn kritiserade regeringens asylpolitik och framhöll behovet av mänsklighet i asylbeslut på Amnestys vårseminarium.
Elisabeth Rehn höll det inledande talet vid ett seminarium om flyktingsituationen och våldet mot kvinnor. Seminariet ordnades av människorättsorganisationen Amnesty i Helsingfors. Slutsatsen var tydlig – Finland borde göra mera för dem som flytt förföljelse och krig i sina hemländer.
– Vi lever i en tid när lagarna följs på miniminivå och man sällan gör mer än vad som är absolut nödvändigt. Vi borde lyssna mer till hjärtat, sade Rehn.
Hon framhöll att vi bör minnas vår historia – att att även vi har varit flyktingar.
– Också från Finland har folk åkt i hopp om ett bättre liv. Folk reste från Österbotten till Amerika, från Finland till Sverige. Förhoppningsvis ska det också gå att göra så i framtiden.
Rehn, som jobbat som FN:s biträdande generalsekreterare och sändebud i Bosnien-Hercegovina, förfäras över att våld mot kvinnor har blivit en allt vanligare krigsstrategi.
– Det är effektivt – när man våldtar en liten flicka eller pojke så våldtar man på samma gång indirekt hela byn.
Under sin tid som FN:s sändebud i Bosnien-Hercegovina förundrades hon över hur det var möjligt att unga män radikaliseras så snabbt. Hon diskuterade saken med en psykiatriker som gav henne svaret:
– När det finns en stark ledare, föds grupper som anser det legitimt att människor av olika orsaker inte är likvärdiga. Detta blir snabbt en masspsykos, som med tiden leder till krig och konflikter. I historien finns det hur många exempel som helst av detta fenomen.
Att de som flytt från krig till Finland ska få ett mänskligt mottagande är en klar sak för Rehn. Hon minns själv tillbaka till vinterkriget – hur män, kvinnor och barn tvingades anpassa sig till krigssituationen.
– Alla krig lämnar avtryck på människan.
Vid sidan av asylpolitiken nämnde hon miljön, bevarande av landsbygd och äldrevård som viktiga frågor inför det stundande kommunalvalet.
Starkt stöd för större flyktingkvot
I paneldebatten efteråt deltog åtta riksdagsledamöter från olika partier. Diskussionen kretsade kring våld mot kvinnor och hur de själva vill ta tag i flyktingsituationen på kommunalnivå. Sju av åtta ansåg att Finland bör höja flyktingkvoten. Kimmo Tiilikainen (C) stödde en höjd flyktingkvot i Helsingfors. Silvia Modig (VF) och Emma Kari (De gröna) höll med.
– Deras ställning är som mest känslig när de kommer hit, så vi borde bli bättre på att erbjuda bostad och trygghet direkt de anländer, sa Tiilikainen.
– Vi borde vara mer proaktiva, instämde Modig.
Veera Ruoho (Sannf) stödde inte en höjd flyktingkvot. Anders Adlercreutz (SFP) sade att man i Kyrkslätt gjort mycket för nyanlända, men att exempelvis stödet för flyktingbarn i skolor kunde förbättras.
Alla paneldeltagare höll med om att våldet mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem i Finland – som innefattar många olika former av våld.
– Organisationer bär en stor roll i att kunna hjälpa specifika grupper av kvinnor som upplevt våld, sa Modig.