Handbollsspelaren som står upp mot trakasserier och hat
Penisbilder, sexinviter, hat och hot. Dagligen får den svenska elithandbollsspelaren Linnéa Claeson meddelanden via internet som handlar om allt annat än hennes idrottsutövande. Men nu slår hon tillbaka mot de sexuella trakasserierna – för att generatione
STOCKHOLM Linnéa Claeson är en framgångsrik svensk handbollsspelare. Med ungdomslandslaget har hon vunnit VM-guld två gånger och med elitserielaget Skuru IK har hon tagit sig till final i Svenska mästerskapen tre år i rad.
De kommentarer som företrädesvis män skickar till henne, dagligen, handlar ändå ytterst sällan om idrottsprestationer:
”Ville bara säga att du är Sveriges vidrigaste kvinna Linnéa. Trevlig kväll!
”Kvinnor som du skulle behöva få lite kuk och bli våldtagen.”
”Jag undrar om en gift pilot kan skämma bort dig. Vill du träffas?” ”Jag ska döda dig din jävla hora.” När en match har sänts på tv ökar den här typen av meddelanden som hon får via Facebook och Instagram. Det är penisbilder, raggningsförsök och sexinviter som inte sällan går över till hat och hot – för att Claeson inte svarar på dem eller för att hon tydligt uttrycker att hon inte är intresserad.
Men för två år sedan fick hon nog. Linnéa Claeson grundade Instagramkontot assholesonline där hon publicerar en del av kommentarerna och meddelandekedjorna.
– Jag vill medvetandegöra det här, prata om hur vi ska jobba för förändring och ha ett forum för att skriva om mina hjärtefrågor som är civilkurage, medmänsklighet och respekt.
Barn utsatta
Det första året följde kanske fyrahundra personer Linnéa Claesons konto. Nu har hon 168 000 följare.
På senare tid har medieuppmärksamheten varit stor och på internationella kvinnodagen var hon inbjuden som talare till regeringens jämställdhetsseminarium.
Vad hon sade? Bland annat att regeringens jämställdhetsmål i sig är fina men att det är dags att gå från ord till handling.
– Något som är väldigt frustrerande i jämställdhetskampen är att vi har accepterat att det ska ta så lång tid. Men det tar ju så lång tid som vi vill, utbrister Claeson.
Hennes egen reaktionstid snabb.
– Jag går mycket på min magkänsla.
Så var det också här hon startade assholesonline och så är det när hon svarar och kommenterar där eller på Facebook.
Linnéa Claeson kommer till intervjun efter en morgonträning med laget på gymmet. Under den korta resan har hon skrivit ett Facebookinlägg på sin telefon – hennes ”kontor”
är – som hon på förhand vet kommer göra ”personer som är främlingsfientliga och rasister jävligt arga”.
Det handlar om att också svenskar kan vara våldtäktsmän och är ett svar på många kommentarer hon får om att hon borde översätta sina texter till arabiska ”så att våldtäktsmännen förstår”.
– Vi gör det för enkelt om vi försöker sopa problemet under mattan och låtsas om att skev kvinnosyn är någonting som inte finns här, säger hon.
Vid det här laget har hon vant sig vid hat och hot. För i takt med att hon fått mer uppmärksamhet har de ökat. Bland hennes följare finns också en hel del som inte delar hennes åsikter.
– Även när personer är riktigt obehagliga och jag kan få konkreta hot känner jag att även när jag är rädd måste jag vara modig. För det finns en hel generation av tjejer som kommer efter oss och som inte ska behöva utstå samma skit. Jag vill vara modig för dem.
Det är som handbollsspelare och offentlig person som Claeson har fått utstå mest trakasserier, men hon säger att meddelandena började genast när hon som tioåring fick internet. Hon betonar därför att det handlar om ett samhällsproblem, om något som vi måste tala om med våra barn.
Humor en strategi
Vilka är då männen som skriver och skickar bilder till Linnéa Claeson? Svar: Vilka som helst.
– Det är olika åldrar, 16 eller 65, olika yrkesgrupper, arbetslös eller högt uppsatt vd, olika bakgrunder, olika etniciteter.
– Den gemensamma nämnaren är väl att det är män som har en ganska konstig kvinnosyn och självbild och märklig syn på sex och samtycke. Han objektifierar mig när han skickar en bild på sin penis, han skiter i hur jag mår av det. Andra skickar för att kränka.
Claesons strategi är ofta att svara med humor.
– Jag kan driva med de här personerna för att ta tillbaka makten.
Så när en man hotade med att döda henne började hon till exempel fråga var han tänkt gömma kroppen. Hon tog över konversationen så han inte längre visste vart den skulle leda.
– Då är det plötsligt jag som bestämmer. Han bestämmer inte hur jag ska känna, vad jag ska svara, hur jag ska må eller agera.
För henne blir det ett sätt att visa att det går att slå tillbaka, efter att som så många andra fått höra att det gäller att ignorera eller bara ta inviterna som en komplimang – på samma sätt som små barn kan få höra ”nämen han gillar dig” även när en annan har tagit på en på ett sätt man inte tycker om.
Linnéa Claeson vill visa att beteendet får konsekvenser. Så när hon blir ”svinarg” skickar hon ibland vidare en osaklig bild eller kommentar till personens chef eller mamma. På Instagram eller i sociala medier publicerar hon däremot aldrig personernas namn eftersom hon vill fokusera på samhällsstrukturerna och inte på individnivån, som hon säger.
”Mest ojämställda yrket”
Claeson säger att hon inspireras av människorätts- och kvinnorättskämpar i det hon gör, att hon vill ta över facklan från dem och få samhället att klättra några steg till på jämställdhetstrappan.
Hon jobbar brett och har också bland annat lyft fram sexism i idrottsvärlden. Idrottare är det mest ojämställda yrket i Sverige menar hon.
– Kvinnliga idrottare får sämre tider, sämre löner, sämre resurser, sämre tränare, sämre domare, sämre allt.
Bland annat Dagens Nyheter har lyft fram att Damkronornas spelare, som tävlar i VM som inleds på fredag, inte får någon ersättning där motsvarande män får lön från sina klubbar. Malmölaget FC Rosengård tävlar i damernas Champions League där den totala prispotten är 2,1 miljoner euro, medan herrarnas är 1,25 miljarder.
Det manliga är normen och eftersom damerna får mindre resurser gäller det enligt Claeson att i ganska ung ålder bestämma sig för om man ska utöva en sport ”som man kanske inte får så mycket pengar för”, eller börja studera eller jobba. Det påverkar mängden kvinnor i idrottsvärlden och i värsta fall också resultaten.
– Det hade kanske varit roligare för mig om jag hade kunnat spela på en heltidslön och inte plugga och jobba ihjäl mig däremellan. Till slut kanske man inte orkar längre.
Hon själv har ett år kvar av juridikstudier. Hon vill fortsätta spela handboll men tänker också studera vidare. Det är tydligt att hon har planer men inte vill avslöja dem.
– Det vore kul att skaka om lite i juridikvärlden, rättsväsendet och politiken. Vi får se.