Dags att ta hörseln på allvar

Hälften av alla med hörselnedsättning finns ute i arbetslivet. Men många väljer att inte berätta om det och dröjer med att söka hjälp. Så här gör du för att kolla upp hur du egentligen hör.

Det kommer inte alltid plötsligt, utan ofta smygande. Först börjar det bli ansträngande att höra arbetskamraternas prat i stimmiga lunchmiljöer. På möten får du koncentrera dig för att höra vad alla säger. Du blir stressad, trött och irriterad men vet inte varför.

– Hörselskador i arbetslivet får man ofta efter tio år eller så. Många märker det inte förrän det är för sent. Visserligen kan man höra, men det är jobbigt att behöva anstränga arbetsminnet hela tiden för att hänga med.

Det säger Ann-Christin Johnson, docent på institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet i Sverige. Andelen med hörselnedsättningar ökar i samhället, i alla åldrar.

– Även många utan nedsättning upplever sig höra dåligt. Det som har hänt de senaste åren är att kommunikationen ökat. Det i kombination med mycket buller ger en upplevelse av att man hör dåligt.

Bra hjälpmedel

I de fall hörselskador är förvärvade sker det ofta genom att hårcellerna i hörselsnäckan försvagats under många års tid. Och vi får inga nya.

På Hörselskadades riksförbund i Sverige, HRF, är rådet tydligt till den som känner att hörseln börjat svikta: kolla upp dig. Dagens hjälpmedel för den med nedsatt hörsel är bra och blir snabbt bättre. Förbundsordförande Mattias Lundekvam berättar:

– Hörselskadan blir inte förvärrad om man väntar, men konsekvenserna kan bli det, med oro och stress som kan leda till utbrändhet. Vi tycker att man direkt ska vända sig till hörselvården. Och även den som inte har fått en hörselskada bör testa hörseln varje år.

Stigmatisering

Många väntar för länge, enligt HRF. I snitt brukar den som är osäker på hörseln avvakta i tio år innan denne söker hjälp.

– Det finns en stark stigmatisering kring frågorna. Det är viktigt att man inte bagatelliserar det här och i stället tar hörseln på allvar för då blir inte konsekvenserna så stora.

När det gäller lärare, förskolepersonal och hörselskador finns en del pågående studier, säger Mattias Lundekvam. Två av tre lärare har problem med ljudmiljön på jobbet en vanlig vecka. Något som förstås även påverkar barnen.

– Vi gjorde en undersökning bland lärare som var sjukskrivna. Många av dessa hade också en hörselnedsättning. Och vi vet att har man det får det konsekvenser. Men tittar man i sjukintygen anges inte hörselnedsättningen som en orsak eller bidragande faktor till sjukskrivningen.

Ann-Christin Johnson från Karolinska institutet redogör för en del forskning som bedrivs om olika typer av hörselskador. En studie har lyckats minska tinnitus hos råttor genom att stimulera en viss nerv. Tanken är att man på människor skulle kunna operera in en elektrod hos personer med mycket allvarlig tinnitus.

– Det pågår sådana försök, säger hon.

Ett annat studieområde är att använda antioxidanter för personer som jobbar på arbetsplatser med höga ljudnivåer. Då skulle några vitaminer kunna användas efter en kraftig smäll, något som redan används av den amerikanska militären, med viss effekt.

Sänk volymen

Men enligt Ann-Christin Johnson är det för de flesta viktigare att arbetsgivaren tänker på akustiken på arbetsplatsen, och att man inte lyssnar på musik i hörlurar med för hög volym. Hon vill däremot inte rekommendera någon särskild modell.

– Det beror på. Har man hörlurar som sitter lite löst och lyssnar i bullrig miljö så höjer man ljudet. Har man hörlurar som sitter bättre så kan man kanske lyssna på lägre volym. Man ska inte höja volymen för att stänga ute ljud.