Bakterier är större hot än köttskandaler
Livsmedel Det skämda brasilianska nötköttet skrämmer inte Finlands livsmedelssäkerhetschef Sebastian Hielm. Han ser den brasilianska köttskandalen snarast som en udda företeelse och menar att den största risken är oförutsedda akuta förlopp där vanliga bak
Kemikaliska cocktails och vanliga bakterier ger större anledning till oro än undermåligt kött från Brasilien. Det säger Finlands livsmedelssäkerhetschef Sebastian Hielm.
För några år sedan dog omkring sextio fullt friska vuxna människor i Tyskland efter att ha ätit groddar som infekterats av bakterier och farit illa.
– Hur omsorgsfull livsmedelskontrollen än är i dag finns alltid den här typen av risker och det uppstår epidemier som är helt omöjliga att förutse. I Tyskland var följderna överraskande svåra, ibland händer det att djursjukdomar spiller över till människor och orsakar epidemier som ebola och ibland är det bara jobbigt med svår diarré som när norovirus, som smittar väldigt lätt, kommer åt att sprida sig, säger Sebastian Hielm som är livsmedelssäkerhetschef på Jord- och skogsbruksministeriet.
Hielm och hans stab på ministeriet som ligger på Mariegatan i Kronohagen i Helsingfors arbetar med att utveckla livsmedelslagstiftningen och nya regelverk för våra livsmedel och deras hantering.
I juni träder till exempel en ny förordning i kraft och enligt den måste finländska producenter som tillverkar livsmedel innehållande kött eller mjölk ange från vilket land köttet eller mjölken kommer. Det har inte varit tvång på det här tidigare och makaronilådan, köttsoppan på burk eller skinkpizzan kan än så länge innehålla kött från Brasilien eller Rumänien eller Mexiko fastän produkten ska vara inhemsk.
– Det nya kravet på märkning gäller ändå bara produkter som tillverkas i Finland och på importerade livsmedel kan vi inte ställa krav som går längre än EU-lagstiftningen.
Brasilien slog larm om eget kött
Det var i samband med normala livsmedelsinspektioner hos brasilianska köttproducenter som myndigheterna upptäckte systematisk korruption, och slog larm att partier av kött hade godkänts som livsmedel trots att köttet var undermåligt. De brasilianska myndigheterna öppnade direkt upp brottsundersökningarna för omvärlden och stoppade all export av det misstänkta köttet.
– Man ska se dimensionerna i skandalen. I Brasilien finns 4 837 köttproducerande anläggningar och av dem är 21 nu under lupp. Av dessa är det bara fyra som exporterar kött till Europa så tanken att stoppa all köttimport från Brasilien känns som en överdrift, säger Hielm och påpekar att man i dag vet att det brasilianska köttet som når Europa inte verkar innehålla några större hälsorisker. Man har dessutom fått mörare kött än man trott sig betala för.
Undersökningarna visade att de brasilianska köttproducenterna hade tvättat köttet med askorbinsyra, det vill säga vanlig C-vitamin, för att avlägsna lukten. Åtgärden är visserligen inte laglig men innebär inte heller någon direkt hälsofara.
– Den brasilianska köttskandalen visar också att internationella överenskommelser om nationell livsmedelskontroll och översyn håller och går att lita på, säger Hielm.
Hielm tror ändå inte att händelseförloppet i Brasilien förblir en enstaka företeelse.
– Det kommer alltid nya liknande engångsskandaler, ofta med anledning av bristande hygien men också allt oftare på grund av fusk.
Finsk och svensk trygghet
För Finlands del finns en trygghet i att vi är tämligen långt självförsörjande när det gäller kött. Endast 20 procent av köttet kommer från utlandet.
När det till exempel gäller produktionen av svinkött skulle det inhemska utbudet täcka över 100 procent av efterfrågan. Överskottet, som till exempel grisöron och ribs går till länder som Kina och USA, och Finland exporterar även sådana beståndsdelar av broilerproduktionen, som inte duger åt den finländska konsumenten som kycklingfötter. Importen av dansk julskinka beror inte på brist på inhemsk utan på prisnivån.
– Finland och Sverige har en särställning i trygg livsmedelshantering eftersom länderna i samband med inträdet i EU fick så kallade salmonellagarantier. Redan då hade Finland och Sverige väldigt lite salmonella och enligt den gällande överenskommelsen har länderna rätt att kräva intyg att importerade köttpartier inte innehåller salmonella.
Men helt bakteriefritt är inte Finland och den mest jobbiga bakterien är campolybacter som finns överallt, i upp till 80 procent av kycklingarna i vissa europeiska länder men lyckligtvis i bara 1–2 procent av de finländska kycklingarna.
– Campolybacter är orsaken till att man ska vara noga med att rengöra knivar och skärbräden i hanteringen av kyckling, så att bakterier inte överförs till sallader och annan mat som äts utan kokning.
En annan besvärlig och vanlig bakterie är listeria. Det räcker att en minimal nypa listeria hamnar i förpackningen med lufttorkad skinka eller annat pålägg, sedan frodas och förökas bakterien och hamnar i något skede i en människa. Vanligtvis tar vår egen bakterieflora död på angriparen men en listeriainfektion kan ha allvarliga följder för äldre eller gravida.
Men trots förekomsten av bakterier som sprider sig lätt och som kan ha svåra följder är Hielm inte särskilt bekymrad med anledning av nya möjliga bakteriehärdar i trenden med självplock i salladsbarer i matbutiker som har svept över Finland.
– Jag har inte hört om problem och tror inte att folk petar med smutsiga fingrar eller hostar i maten. Det viktiga är att ingredienserna förvaras kallt. Det gäller också förvaringen av livsmedel hemma. Allra vanligaste orsaken till olika bakteriebetingade matförgiftningar är att man inte äter maten genast efter tillredning. Bakterier trivs i gynnsam temperatur.
Och på frågan om lösgodiset på till exempel biograferna kan vara en risk svarar Hielm:
– Ingenting växer och frodas på lösgodis. Lösgodis är utan vatten och allt liv behöver vatten. Också bakterier.
Kemikaliska cocktails
Sebastian Hielm är betydligt mer oroad över det som han kallar kemikaliska cocktails.
– Vi använder en mängd kemikalier i form av mediciner, tillsatsämnen och som växtskyddsmedel. I sig visar test att de är trygga bara man håller sig under givna gränsvärden. Men det finns mycket litet forskning som säger hur cocktailen av intagna kemikalier inverkar på oss under tiotals år av exponering, och det finns inte heller praktiska möjligheter att undersöka alla olika kombinationer av kemikalier och deras roll i uppkomsten av olika kroniska sjukdomar.