Svenska jouren halkade plötsligt in i grundlagsutskottet
När grundlagsutskottet nu behandlar landskaps- och vårdlagarna finns en paragraf om joursjukhusen – likalydande med den som regeringen inte ville återbörda till grundlagsbehandling i december.
Jourreformen, där Vasa centralsjukhus skulle bli av med sin fullskaliga jour, sändes inte tillbaka till grundlagsutskottet före jul då SFP försökte rösta om det.
Regeringspartierna röstade ner en ny behandling, men förde i år ett mastodontiskt lagpaket om landskapsoch vårdreformen till riksdagen.
– Faktum är att den paragrafen finns med, som aldrig då fick återbördas till grundlagsutskottet. För egen del anser jag att det är naturligt att grundlagsutskottet också tittar på den biten och ser om den uppfyller de krav som grundlagsutskottet gav i sitt utlåtande till social- och hälsovårdsutskottet i december, säger Anna-Maja Henriksson (SFP) som är medlem i grundlagsutskottet.
Med tanke på att regeringspartierna inte ville att paragrafen skulle granskas på nytt i december har den nu ”halkat in på ett bananskal” ändå – regeringen har fört frågan till grundlagsbedömning på nytt, bedömer Henriksson.
Det innebär att sakkunniga som hörs av utskottet också kan ta ställning till det, säger hon.
– Det man lämnar efter sig hittar man framför sig, säger Henriksson.
Det rör sig om paragraf 11 i lagen om anordnandet av vården.
”För att trygga befolkningens språkliga rättigheter ska landskapet Södra Österbotten ordna dessa jourtjänster på finska och svenska så att varje kund blir betjänad på det språk han eller hon väljer” står det, liksom det stod i fjolårets hälso- och sjukvårdslag om jourerna.
Svenska Finlands Folkting hördes av grundlagsutskottet i går.
– Den lag som nu diskuteras befäster det som fanns i sjukvårdslagen då, och vi ser fortfarande ett problem. Att man koncentrerar den fullskaliga jouren till tolv landskap påverkar de språkliga rättigheterna, säger Folktingets generalsekreterare Markus Österlund.
– Det blir intressant att se hur utskottet kommer att se på det.
På bordet i landskapslagen ligger också det språkliga inflytandet. Lagen skissar upp så kallade påverkansorgan, där språkliga rättigheter skulle behandlas, men utan någon egentlig nämndstatus.
– En av de viktigaste sakerna vi lyft fram är att de borde vara nämnder på samma sätt som i nuvarande sjukvårdsdistrikt. Påverkansorganen har ingen egentlig beslutsmakt, säger Österlund.
Vasabladet skrev förra veckan att emeritusprofessor i författningsrätt Mikael Hidén anser att jourfrågan kan behandlas på nytt i grundlagsutskottet i samband med reformpaketet.