WWF-kritik mot ensidig skogsrådgivning

Vad borde man göra med sin skogsplätt? Till den frågan ger skogsproffsen alltför lätt det traditionella rådet att kalhugga, uppger miljöorganisationen WWF.

WWF frågade skogsägarna vad för slags råd de fått av proffs inom skogsbranschen, såsom skogsvårdsföreningar, Skogscentralen eller skogsbolagen. De flesta av dem som svarade på enkäten tyckte att de fått råd i enlighet med sina mål och värden, men å andra sidan hade bara hälften ens blivit frågade om hurudana mål de har för skogen de äger.

WWF anser att all rådgivning borde utgå från vad skogsägaren uppskattar i sin skog.

– Om svaret är naturen ska tjänsten vara enligt det, säger WWF:s skogsexpert Panu Kunttu.

På enkäten, som TNS Gallup gjorde, svarade mer än tusen skogsägare. Nästan tre fjärdedelar hade haft att göra främst med skogsvårdsföreningar.

Skogsvårdsföreningarna är medlemmar i Centralförbundet för lantoch skogsbruksproducenter MTK. Skogschef Juha Hakkarainen på MTK tycker det är klart att föreningarna ska göra som skogsägarna vill. När ägarnas värden förändras ska också föreningarna ändra sitt verksamhetssätt.

Hakkarainen hänvisar till en tills vidare opublicerad enkät som MTK gjort bland skogsägarna. När man frågade ägarna om de ändrat hanteringen av sina skogar och i så fall varför var den största orsaken till förändring en vilja att värna om miljön och naturen.

När skogslagen ändrades 2014 fick skogsägarna större möjligheter till mer mångsidig skogsvård. Hakkarainen säger att alla skogsvårdsföreningarnas funktionärer sedan dess har utbildats i nya skogsvårdsmetoder och i hur man tar skogsägarnas mål i beaktande.

WWF har en lite annan syn på saken. Hälften av dem som svarade på miljöorganisationens enkät berättade att skogsrådgivaren inte berättat för dem om hur skogen kan vårdas och odlas utan att kalhugga.

Organisationen tycker att det är en stor brist att rådgivningen är ensidig. Kunttu tror att det mer handlar om inställning än kunskapsbrist.

Hakkarainen säger att det i MTK:s enkät kommer fram att den största enskilda orsaken till att inte använda sig av alternativa sätt att nyttja skogen var för att det inte fanns lämpliga objekt för det i ägarens skog.