Inget möte för Putin och Trump
Arktiska rådet ingen bilateral träffplats
Presidenterna Vladimir Putin och Donald Trump kommer inte att träffa varandra i Helsingfors inom kort, bara för att Finland blir ordförande för Arktiska rådet. Den bedömningen gör president Sauli Niinistö.
Om Finland ordnar ett arktiskt toppmöte måste deltagandet vara multilateralt och agendan bred och knuten till miljö, klimat eller hållbar utveckling. Så tolkar forskaren Harri Mikkola på Utrikespolitiska institutet president Niinistös uttalanden.
Då USA går tvärt emot Parisavtalet och Ryssland aldrig har visat intresse för det finns inga förutsättningar för att ordna ett meningsfullt arktiskt toppmöte.
President Sauli Niinistö säger att man inte ska räkna med ett bilateralt toppmöte mellan USA:s och Rysslands presidenter under Finlands ordförandeskap i Arktiska rådet.
– Att ett sådant möte skulle bli av inom kort är en helt omöjlig tanke, sade Niinistö på en presskonferens i går och tillade att det är mer sannolikt att Donald Trump och Vladimir Putin träffas i samband med ett G20-möte i Tyskland juli.
Presidentens budskap var ett förtydligande, bedömer Harri Mikkola som forskar i arktisk politik och säkerhetspolitik vid Utrikespolitiska institutet. Om Finland, som blir ordförande i maj, ordnar ett första internationellt toppmöte under Arktiska rådet, måste det vara ett möte mellan flera aktörer och ingen bilateral träff mellan Putin och Trump.
– Själva kontexten vore bredare och knuten till Arktiska rådets mandat, alltså miljö, klimat och hållbar utveckling, säger Mikkola.
Han påpekar också att det politiska läget är känsligt för närvarande, med tanke på Krim, sanktionspolitiken och de pågående utredningarna om eventuell rysk inblandning i det amerikanska presidentvalet.
President Niinistö hänvisade också till att det bör finnas en given agenda innan man kallar samman ett toppmöte. En naturlig agenda kunde vara samarbete för att bromsa klimatförändringen, men förutsättningarna för en sådan diskussion är nästan obefintliga. Trumps senaste klimatpolitiska utspel går rakt emot Parisavtalet medan Putin aldrig profilerat sig i klimatfrågan.
Vill rädda Arktis
Enligt Sauli Niinistö finns det två skolor i fråga om det smältande Arktis. Den ena ser chanser att exploatera ytterligare naturresurser, inklusive fossila bränslen, medan den andra ser regionens framtid som en mänsklighetens ödesfråga. Själv säger Niinistö att Arktis måste räddas.
Så sent som den här veckan utfärdade Donald Trump ett presidentdekret som lägger om USA:s klimatpolitik. Han häver de restriktioner på kolkraften som president Barack Obama infört i form av Clean Power Plan.
– Det var en mycket väntad öppning, men bara en öppning. Trump vill skrota regleringen och visa för sina kärnanhängare att landet ska återerövras, säger Antto Vihma, klimatpolitisk analytiker vid Utrikespolitiska institutet.
USA är världstvåa i klimatutsläpp, och Clean Power Plan dess viktigas-
te inrikespolitiska instrument för att minska dem.
– Utan reglering kommer kolkraften att fortsatt utgöra en stor andel av USA:s energipalett, och det går stick i stäv med löftena i Parisavtalet, säger Vihma.
Ger katten i klimatavtal
Donald Trump gjorde under sin kampanj ett stort nummer av att USA ska lämna Parisavtalet, men om det sade han ingenting i veckan. Vihma bedömer att Trump låter utrikesministern Rex Tillersons mer pragmatiska förhållningssätt köra över miljöskyddschefen Scott Pruitts ideologiska klimatförnekelse.
Tillerson vill att USA stannar kvar i Parisavtalet, men någon miljökämpe är han inte. Antto Vihma, är det troligast att USA stannar kvar i Parisavtalet men struntar i att följa det? – Det ser så ut. Hur påverkar det resten av världen? – Inledningsvis har många länder uttryckt sina intentioner att kompensera för USA, men det är inte säkert att det håller på sikt.
Parisavtalet är hela världens överenskommelse om att alla ska minska på utsläppen efter förmåga. Antto Vihma påminner om att avtalet bygger på subjektiva löften som sammanräknat är otillräckliga. KNAPPAST ARKTISKT MöTE. President Sauli Niinistö ser inga förutsättningar för att hans kolleger Donald Trump och Vladimir Putin skulle träffas bilateralt på ett toppmöte ordnat av Arktiska rådet under Finlands förestående ordförandeperiod. FOTO: LEHTIKUVA / ANTTI AIMO-KOIVISTO, EPA/CHIP SOMODEVILLA, EPA/NICK COBBING / GREENPEACE, ALEXEI DRUZHININ/SPUTNIK/KREMLIN / POOL Därför ska buden höjas efterhand.
– Om USA sänker sin ambitionsnivå när andra ska höja sin går USA de facto mot artikel fyra i avtalet som säger att ambitionsnivån måste höjas, säger Vihma.
USA marginaliseras
President Trumps beslut har mött stark kritik. Enligt en opinionsmätning är 75 procent av amerikanerna för utsläppsbegränsningar på koldioxid. World Resources Institute påpekar att USA:s ekonomi har vuxit kraftigt trots att dess utsläpp har minskat, och att övergången till förnybar energi också är bra för folkhälsan och den nationella säkerheten. USA riskerar nu att missa chansen att skapa mer tillväxt och arbetstillfällen inom förnybar energi, enligt WRI.
Finlands miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) beklagar Trumps beslut, men anser att Parisavtalet inte faller med det.
– USA:s roll i den internationella klimatpolitiken kommer att förminskas. Det behövs andra vägvisare, säger Tiilikainen i ett pressutskick och hänvisar till Kina och EU.