”Asylbesluten har blivit sämre”
Migrationsverket kommer antagligen att få ta om allt fler asylbeslut efter att de passerat förvaltningsdomstolarna. Det bedömer Flyktingrådgivningens ledande jurist Marjaana Laine. På Flyktingrådgivningen har man lagt märke till att kvaliteten på asylbesl
Asylbesluten håller inte längre samma goda kvalitet som för bara ett par år sedan – nu märks brådska och effektivering. Kvaliteten brister både i utredningar och juridiska bedömningar, anser Flyktingrådgivningen.
Då antalet asylsökande i Finland plötsligt ökade tiofalt år 2015 fick Migrationsverket bråttom med att anställa nya handläggare. Tillräckligt med erfaret folk fanns inte att få, köerna av asylsökande var långa och det gällde att först och främst ordna med tak över huvudet åt alla.
Sedan följde i rask takt en rad lagändringar och linjebeslut som skärpte villkoren för asylsökande, gällande allt från säkerhetsbedömningar och rättsskydd till familjeåterföreningar och tillståndskategorier som ströks eller redan strukits ur lagen. För ett år sedan meddelade Migrationsverket dessutom att man lägger på ett kol och strävar efter att fatta till och med tusen asylbeslut i veckan.
Allt det här märks nu hos bland annat Flyktingrådgivningen, som erbjuder asylsökande juridisk hjälp .
– Före flyktinganströmningen 2015 höll Migris beslut hög kvalitet, och man hade satsat på utbildningen. Utredningarna var grundliga och de som behövde skydd identifierades, liksom de som inte behövde det. Men med det enorma effektiveringskravet och de övrig ändringarna rasade kvaliteten. Nu ser vi beslut som brister både då det gäller utredningarna och då det gäller de juridiska bedömningarna, säger Flyktingrådgivningens ledande jurist Marjaana Laine, som talade under ett seminarium om asylpolitiken som ordnades av riksdagens människorättsnätverk på fredagen.
På våren för ett år sedan ändrade Migrationsverket sina säkerhetsbedömningar för de vanligaste ursprungsländerna. Verket slog fast att läget förbättrats och att det i fortsättningen inte längre räcker med att man kommer från ett visst område för att få skydd, utan att det hädanefter krävdes individuella skäl.
– Men säkerhetsbedömningarna byggde inte på verkligheten och hade inte stöd i verkets egen landinformation. Samtidigt som effektivitetskraven ökade och utredningarna blev sämre var det alltså just den individuella situationen som blev det centrala. Men det finns gott om exempel på att man inte identifierat skyddsbehovet ens i klara fall. Nu finns rekordmånga med negativt asylbeslut som verkligen är i behov av internationellt skydd, säger Laine.
Förändringarna märks inte bara hos Flyktingrådgivningen, utan också i skinnet hos dem det berör. På seminariet i riksdagen vittnade asylsökande och andra bland annat om beslut som bygger på källor som känns slumpmässiga och om motiveringar som duplicerats enligt klippa och klistra-metoden. Laine håller delvis med. – Migrationsverket har mycket bra landinformation. Problemet är snarare att den används selektivt, och att de landvisa säkerhetsbedömningarna inte korresponderar med landinformationen.
Det är inte enbart ett misstag, bedömer Marjaana Laine.
– Visst kan man i högre grad än tidigare se att det finns ett tryck på att fatta negativa beslut och förbise sådant som talar för ett positivt beslut.
Också i de klagomål som lämnas in till Justitieombudsmannen och som gäller utlänningsärenden syns nu en ökning. Dessutom handlar fler av klagomålen nu om teman som gäller god förvaltning och rättsskydd.
Sari Kärkkäinen, socialarbetare vid Röda Korsets flyktingförläggning Auramo i Vanda, vittnade om ett skiftat stämningsläge sedan hösten. Då hösten präglades av oro, osäkerhet och väntan är våren nu rädslans och förtvivlans tid.
– Klienter som fått negativt besked har ofta svårt att förstå grunderna. Många känner att myndigheterna inte förstår villkoren i hemlandet. De ritar kartor och förklarar, och många hoppas: kanske myndigheterna inser att de gjort ett misstag i alla fall, säger Kärkkäinen.
En studie vid Åbo Akademi som publicerades i torsdags visar att asylsökande i snitt har många traumatiska upplevelser i bagaget och att tre av fyra har symtom på ångest och depression.
– Ja, det är det vi ser i praktiken. Det är många som blivit förföljda i hemlandet, men våra myndigheter har inte identifierat deras särskilt sårbara ställning och skyddsbehov, säger Laine.
Det är många som blivit förföljda i hemlandet, men våra myndigheter har inte identifierat deras särskilt sårbara ställning och skyddsbehov. Marjaana Laine Ledande jurist, Flyktingrådgivningen