”Staden måste växa på ett hållbart sätt”
Borgmästarvalet Det är viktigt att det byggs tillräckligt med bostäder i Helsingfors – också för att motverka rasism och motsättningar. Det säger De grönas borgmästarkandidat i Helsingfors Anni Sinnemäki, som tror att borgmästarvalet kan få upp valdeltaga
De gröna har medvind i opinionsmätningarna inför kommunalvalet i Helsingfors, och gröna borgmästarkandidaten Anni Sinnemäki är full av tillförsikt: det blir ett jätteintressant val då De gröna och Samlingspartiet står så nära varandra.
– Det känns som att det blir ett intressant val också ur väljarnas synvinkel, folk bryr sig. I kommunalval har det ofta varit svårt att få folk att intressera sig, och det är synd eftersom de kommunala beslutsfattarna har att ta ställning till en massa viktiga frågor som rör folks vardagsliv, men också värdefrågor. Nu är det kanske lättare då det också är borgmästarval, säger borgmästarkandidaten hoppfullt.
I det här valet väljs förutom fullmäktigeledamöter också indirekt vem som blir Helsingfors första borgmästare – avsikten är att det nyvalda fullmäktige väljer borgmästaren utifrån styrkeförhållandena i kommunalvalet. Men vad spelar det för roll – vad förändras? – Det som är viktigt är att stadens högsta politiska ledarskap väljs för samma period som stadens fullmäktige, och stadens strategi görs upp för samma period. Partierna har sina prioriteringar och väljarna väljer. Allt blir tydligare och klarare.
– Det viktigaste är att leda samarbetet mellan olika partier och sektorer så att det fungerar bra, till en början genom att förhandla fram en så bra strategi som möjligt för de följande fyra åren. Det handlar bland annat om ekonomi och investeringar men också om värderingar – jag vill att Helsingfors ska vara en välkomnande stad för alla som kommer hit för att jobba eller studera eller som kommer hit som flyktingar. Borgmästaren ska också hålla kontakt med invånarna och ha ansvar för dialogen med staten.
Råd att bo
Nästa valperiod blir speciell inte bara för att staden möblerar om i ledarskapet, utan också för att kommunerna enligt planerna för vård- och landskapsreformen blir av med en stor del av sin budget och sitt ansvar då social- och hälsovården överförs på landskapen. Då förändras också kommunernas roll – men i Helsingfors finns tillräckligt att göra också efter det, säger Sinnemäki.
– Sådant som har att göra med planering, investeringar, utbildning och kultur – till exempel trafik och stadsplanering är stora områden. Staden har en jättebred roll i alla fall.
Själv lovar Sinnemäki bland annat att jobba för jämlika utbildningsmöjligheter för alla barn, och för att staden ska växa på ett hållbart sätt, så att alla har råd att bo men stadens grönområden samtidigt bevaras. För tillfället växer Helsingfors med en takt på närmare 8 000 personer per år, det är dyrt att bo och vissa områden halkar ohjälpligt efter. Men i ett internationellt perspektiv tycker Sinnemäki inte att man kan säga att Helsingfors misslyckats.
– Vi har inte hela stadsdelar där det är väldigt otryggt eller där hela majoritetsbefolkningen flyttar bort. Men det betyder förstås inte att vi inte ska jobba hårt för att utveckla alla områden. Viktigast nu är att bygga tillräckligt, annars kan vi inte påverka bostadspriserna. Genom att bygga till och bygga olika slags bostäder kan vi också förändra stadsdelar så att där finns mer mångsidigt boende.
Inte bara service på svenska
Att bygga tillräckligt är kanske något otippat också Sinnemäkis svar på hur staden ska motarbeta främlingsfientlighet och motsättningar.
– Mer bostäder är jätteviktigt, annars ökar känslan av att varför får flyktingarna. Staden har också utvecklat processer som ska försnabba och förbättra integrationsprocessen. Men från regeringens sida skulle jag önska att man inte skulle göra familjeåterföreningar så svåra. Utan familjen blir livet svårare och integrationen har mycket sämre förutsättningar att lyckas.
Att värna om en stad där alla är välkomna är vars och ens uppgift, inte minst det politiska ledarskapets.
– Jag har en känsla av att majoriteten av helsingforsarna förstår att det finns situationer i världen då folk måste lämna sina hem och söka sig någon annanstans, och folk har varit hjälpsamma. Men också ledarskapet i Helsingfors måste vara tydligt med att det här är en stad där människors fundamentala rättigheter beaktas. Att här inte finns något rum för rasism. Alla måste kunna känna sig trygga.
Det gäller också andra minoriteter – Sinnemäki understryker att svenskan är en viktig del av Helsingfors historia och nutid, och att det är viktigt att trygga ett levande svenskt språk i staden.
– Det betyder att det måste finnas service på svenska, men också till exempel kultur och en kulturbudget som beaktar det svenska. Vi ska inte bara ha service och skolor på svenska, utan också teatrar och annan kultur är en stark del av en levande svenska i staden.
Det är också de finskspråkigas angelägenhet. Då staden nu diskuterar språkundervisning redan i ettan önskar Sinnemäki se en större spridning.
– Det vore fint om ganska många valde svenskan som första främmande språk. Det är bra om också finskspråkiga känner att de bor i en tvåspråkig stad.