Ebba Rosenberg
Född 20.12.1923 Död 3.2.2017
Ebba Rosenberg föddes i ett jordbrukarhem i Sibbo som ett av fyra syskon och blev moderlös vid 9 års ålder. Hon utbildade sig senare till barnsköterska och kom till Bensows barnhem i Grankulla, först som vikarie men blev sedan kvar i totalt 34 år.
På barnhemmet var vi cirka femton barn som fick lyckan att ha Ebba hos oss under vår uppväxt. Ebba var som en mamma för alla oss på Bensows och jag kan inte tacka henne nog för allt gott hon gjorde för oss.
Personligen hade jag den stora turen att Ebba var den som tog emot mig när jag anlände till barnhemmet som spädbarn, hon uppfostrade mig och fanns vid min sida hela min barndom och i mitt liv ända tills nu. Jag fick vara vid hennes sida ända till slutet. Ebba var en människa med mycket mod och ett stort hjärta som klappade för alla barns bästa. För henne var det viktiga inte att göra karriär och tjäna stora pengar, utan att uppfostra och lära oss barn livets realiteter med både upp- och nerförsbackar – hon hade alltid tid och goda råd att ge.
Det kändes aldrig som om hon arbetade på barnhemmet, hon bodde där och var ständigt med oss barn. Hon var alltid mitt stora stöd, vän, ja min egen ”mamma” och en förebild och idol för många barn. Jag kommer alltid att minnas de många lyckliga, roliga stunderna med denna underbara, snälla, kärleksfulla människa som inte hade egna barn, men som var den bästa mamma man kunde tänkas ha.
Ebba stod alltid på barnens sida, och redan innan det kom fram hur styrelsen för Bensows stiftelse hade misskött sitt uppdrag hade hon själv ofta ondgjort sig över orättvisorna. Hon blev intervjuad i tidningar och tv och blev nästan kändis på kuppen och mycket uppskattad för sitt mod att tala ut om vad hon själv sett och upplevt under sin tid på Bensows barnhem.
Ebba skaffade senare ett eget ställe i hembyn i Sibbo och dit fick vi barn komma många gånger på besök, med eller utan Ebba, och också lära känna hennes släkt. Hon var jordnära och mycket händig med allt från matlagning, bakning och stickning till naturen. Hon älskade att gå i skogen, vandra och njuta el- ler plocka bär och svamp. Jag hör själv till de lyckliga som tack vare henne fått lära mig massor om skog och svamp.
Ebba var en typisk sällskapsmänniska. Hon kom överens med alla människor och om någon kände sig utanför så var det hon som tog den individen under sina vingars beskydd. Ingen skillnad vem det var – alla skulle ha det bra, var hennes motto. Ebba höll starkt på det svenska språket. Vi var otaliga gånger tillsammans i Östra centrum i Helsingfors och där talade Ebba jämt bara svenska med alla och fick alltid väldigt bra betjäning på grund av sitt vänliga sätt och sin positiva attityd mot människor.
Ebba och jag gjorde många utlandsresor tillsammans och vi hade så roligt och var intresserade av samma saker. Det inte är alla som firar sin 80-årsdag på Planet Hollywood i Madrid iklädd Levis jeans, men det gjorde vår Ebba! Då tänkte jag att som hon vill jag också vara när jag blir gammal!
Ebba somnade in en morgon i februari och hon sörjs innerligt av sin släkt, oss barn och många vänner.