Ramaskri efter gasattack
Fredsmedling I skuggan av den misstänkta gasattacken i nordvästra Syrien ordnades en internationell konferens i Helsingfors för världens ledande fredsmedlare. – Jag tror fortfarande på möjligheterna att uppnå fred i Syrien, men mycket hänger på vad USA:s
Den misstänkta kemvapenattacken i Syrien som skördade minst 72 dödsoffer väcker internationellt raseri. Västländerna och syriska rebellfraktioner anklagar Assadregimen, som slår ifrån sig och får stöd av Ryssland.
Pekka Haavisto tror fortfarande på en lösning i Syrienkriget, men säger att den nya amerikanska regeringens attityd blir avgörande.
Haavisto deltog i en internationell konferens för fredsmedlare som ordnades i Helsingfors under ledning av bland annat president Martti Ahtisaari.
Ord står mot ord efter den misstänkta stridsgasattacken i den syriska staden Khan Sheikhun, som krävde minst 72 liv. Rebellgrupperingar och flera västländer, däribland USA, Storbritannien och Frankrike, beskyller den syriska presidenten Bashar al-Assads dödspatruller för massakern, som också drabbade många barn.
Syriska regeringskällor dementerar uppgifterna – och får stöd av Ryssland. Moskva hävdar att de giftiga kemikalierna läckte ut från en rebellkontrollerad byggnad som bombades av det syriska flygvapnet. Byggnaden ska enligt Kreml ha använts för att tillverka kemvapen avsedda för inbördeskriget i Irak.
– En internationell utredningsgrupp måste genast tillsättas för att ta reda på vad som verkligen hänt. Man vet att Assadregimen har kapacitet att genomföra kemvapenattacker, men just nu kan man inte med säkerhet säga vem som är ansvarig. Hur som helst är det oacceptabelt, primitivt och mot krigets lagar, säger riksdagsledamot Pekka Haavisto (Gröna).
Trump ett oskrivet blad
Haavisto, med lång erfarenhet av internationella medlingsuppdrag, deltog i en internationell konferens för ledande fredsmedlare i Helsingfors under onsdagen. Syrienfrågan hörde till de knivigaste ämnena på konferensen, som ordnades i tidigare president Martti Ahtisaaris regi.
– Den stora frågan just nu är USA:s inställning till konflikten under Donald Trumps administration. Jag talade alldeles nyligen med FN:s specialsändebud Staffan de Mistura, som säger att det är svårt att gå framåt innan man vet hur Washington tänker i frågan. Samtidigt är det viktigt att fredsprocesserna som kommit i gång i Astana och Genève fortsätter, säger Haavisto.
Assad biter sig fast
Något som kan vara en fingervisning om Washingtons linje i Syrienfrågan efter vaktombytet i Vita huset kom i slutet av förra veckan. Då meddelade USA:s FN-ambassadör Nikki Haley att det inte längre är något absolut krav från USA:s sida att få bort president Bashar al-Assad från makten.
– Det här är en stor förändring. Ryssland och Iran har hela tiden sagt att den första punkten på agendan inte kan vara att få bort Assad, om man vill få till stånd en gemensam lösning. I bästa fall kan det här göra det lite lättare för USA att diskutera lösningar med Ryssland och kanske också med Iran, säger Haavisto. Är det möjligt att Assad kan sitta kvar? – Det är inte helt otänkbart att han kan vara med om en framtida fredsprocess, men då måste det ske stora förändringar – och alla parter måste vara redo att göra kompromisser. Man kan inte heller blunda för realiteterna: Assad kontrollerar fortfarande områden i Syrien och har en viss makt.
IS på fallrepet
En annan faktor som gynnar Assadregimen är att snaran nu på allvar dras åt kring Islamiska staten (IS) i Syrien och Irak. ”Kalifatets” trupper pressas tillbaka under intensiva allierade bombardemang. Förra veckan dödades terrorgruppens näst högsta ledare Ayad al-Jumaili i Irak. Den högsta befälhavaren Abu Bakr al-Baghdadi uppges vara på flykt.
– Alla parter har varit emot IS, och IS reträtt gagnar Assad. Men vändpunkten för den syriska regimen och för krigets hela dynamik var Rysslands beslut att direkt hjälpa Assad och hans armé. I Rysslands intresse har hela tiden legat att ha en stark regering i landet. Det måste kanske inte vara just Assad, men Ryssland vill stödja regeringens och arméns struktur. Iran har däremot tydligare sagt att det måste vara Assad som fortsätter, säger Haavisto. Syrienkriget har nu pågått i över sex år, omvärlden har stått handfallen och FN:s säkerhetsråd oenigt. Hur mycket hjälper det att folk från olika håll i världen kommer till Helsingfors för att diskutera fredsprocesser på en konferens? – Det är klart att en konferens inte omedelbart kan påverka i praktiken. Men det ger bra möjligheter att jämföra metoder i olika länder som är mitt i konflikter eller som klarat sig ur dem. Man kan också lära sig av misstag, få idéer om saker som fungerar och inte fungerar. Det finns så många processer där olika grupper helt och hållet har marginaliserats. Tror du själv på en fredlig lösning i Syrien? – Jag tror att möjligheterna finns. Den process som kom i gång i Astana, där länder med verkligt militärt inflytande träffades, måste fortsätta. Men det är klart att det är oerhört krävande att hitta en lösning mellan demokratiska krafter i Syrien, Assadregimen, kurdiska grupperingar, mer moderata islamistiska grupper och så vidare. Och samtidigt borde USA och Ryssland hitta en gemensam lösning i FN:s säkerhetsråd, som också passar Turkiet och Iran. Det är en komplicerad mosaik. Vad tror du om tidsramen – hur ser Syrien ut om tio år? – Det beror på de pågående fredsprocesserna. Också om allt går på bästa sätt i år kan man räkna med åtminstone två år till innan någon form av demokratisk process kan komma i gång. Jag tror i alla fall att det finns många länder som skulle vara redo att hjälpa och investera i Syrien, om man jämför kostnaderna för att återuppbygga landet med de kostnader man nu har på grund av den humanitära krisen och flyktingströmmarna.
Toppmöte nästa vecka
Representanter för över 70 länder samlades i går till krismöte i Bryssel under FN:s och EU:s ledning, med anledning av gasattacken. Men förhoppningarna på det mötet var lågt ställda i och med att varken USA:s utrikesminister Rex Tillerson eller hans ryska kollega Sergej Lavrov fanns på plats.
Däremot framgick det under onsdagskvällen att Tillerson ska besöka Lavrov i Moskva nästa vecka, bland annat för att diskutera Syrienkonflikten.