Hoppet torkar ut under ekvatorns sol
Över 20 miljoner människor riskerar svält. – Vi måste avstyra en kris av katastrofala mått, säger FN-chefen Stephen O’Brien som räknar med fortsatta flyktingströmmar undan misären.
Tjugo miljoner människor i Jemen, Somalia, Sydsudan och Nigeria riskerar samtidig hungersnöd. Världen står därmed på randen av den största humanitära katastrofen sedan andra världskriget, säger FN:s katastrofhjälpssamordnare Stephen O’Brien till HBL.
Det beror dels på väpnade konflikter, dels på en exceptionell torka som slagit ut jordbruket. Miljontals människor flyr undan kriget och svälten. Från Sydsudan anländer människor varje dag till Kakuma flyktingläger i Kenya där de får mat, visserligen mindre än förut, eller slantar för att köpa mat. I Kakuma möter HBL sydsudaneser som slåss om vattenreserverna och har svårt att tro på en framtid.
Även Syrien borträknat står världen på randen av vad som kan bli den största humanitära krisen sedan andra världskriget. Samtidiga utbrott av hungersnöd i Jemen, Sydsudan, Somalia och Nigeria riskerar att eskalera till högsta nivå på FN:s krisskala. Över 20 miljoner människor löper risk för svält, uppger FN.
Orsakerna är missväxt och väpnade konflikter. En exceptionellt svår torka har förstört skördarna i Östafrika då regnperioderna har uteblivit.
– Jag har besökt alla de här områdena och sett boskapen dö. Därifrån är steget kort till att människor drabbas av undernäring, blir sjuka och dör, säger FN:s katastrofhjälpssamordnare Stephen O’Brien till HBL.
FN går in i krisområdena för att försöka avstyra de värsta katastroferna. Man lovar att ta lärdom från Somalia 2010–11 då hälften av de 260 000 offren hade svält ihjäl innan katastrofen ens ansågs uppfylla kriterierna för ”hungersnöd”.
– Mobilisering av resurser ska inte hänga på att välbeställda människor ser svältande barn på teve. Vi måste göra allt vi kan för att de nödställda ska få mat för att överleva och resurser för att bygga upp sina liv på nytt, säger O’Brien.
FN-insatsen ska bygga på hälsa, näring och sanitet.
– Primärt är behovet att snabbt få ut mat och näring till svårt undernärda småbarn och gravida eller ammande kvinnor. Sedan ska vi trappa upp operationerna.
Torkan skapar flyktingströmmar
Offren sitter ingalunda passiva och väntar. Tvärtom strömmar det exempelvis in sydsudaneser i Kenya och Uganda.
– Var än på jorden människor hungrar börjar de röra på sig och söka sig bort. I synnerhet kvinnor är beredda att vandra kilometervis för att hitta vatten åt sina barn. Migrationen och flyktingströmmen är i högsta grad en konsekvens av ytterst svår torka, säger Stephen O’Brien.
Han bedömer att FN i samarbete med andra organisationer har en chans att avstyra den värsta katastrofen, men det gäller att agera smart.
– Vi ska hellre bygga brunnar än transportera vatten till krisområdena. Vi har folk på plats, ledarskap, kapacitet och en plan – allt som behövs för att trappa upp operationerna. Därför kan vi nu begära pengar, säger O’Brien.
EU beslutade i veckan att bevilja Syrien, Libanon och Jordanien 560 miljoner euro i akut humanitär hjälp. Men bara strax före årsskiftet halverade FN:s livsmedelsprogram (WFP) matportionerna för lägerflyktingar i Kenya med argumentet att anslagen till Östafrika inte räcker till när Syrienkrisen slukar alltmer.
FN-chefen uppfattar ändå inte att olika områden konkurrerar om samma pengar.
– Anslagen till de humanitära kriserna är inget nollsummespel. Världen har aldrig varit lika generös som under det set senaste året, men problemet är att behovet av humanitär hjälp har vuxit så exponentiellt att klyftan mellan finansiering och finansieringsbehov har ökat trots det.
Finland beslutade nyligen att bevilja över 60 miljoner euro humanitärt bistånd, varav 20 miljoner för att minska på hungersnöden i Jemen och i Afrikas horn. Utvecklingsminister Kai Mykkänen (Saml) betecknade krisen i Afrikas horn som den värsta i vår samtidshistoria.