Engelska skrytfenor i ryskan

●●Min närbutik i Moskva heter Vkusvill. Affären är utmärkt – den tillhör en kedja som säljer närproducerade inhemska grönsaker, mejeriprodukter, kött och fisk. Dessutom kan man köpa speltmjöl, inlagd gädda, färsk tunga och andra specialiteter. Jag handlar i den så gott som dagligen.

Namnet är däremot förskräckligt, en sammansättning av två ord som etymologiskt inte ens går att kombinera: vkusno som betyder gott och franskans ville, som betyder stad.

Enligt personalen på Vkusvill betyder namnet ”Gott från landet”.

– Ville är franska och betyder landsbygd, förklarar expediten.

– Nej. Det betyder stad, säger jag.

– Det blir trehundrafyrtiofem rubel, tack, säger expediten och kniper ihop munnen.

●●Låneord är mycket vanliga i ryskan. Det insåg jag inte genast då jag började studera ryska, eftersom det inte alltid gick att känna igen dem. Till exempel ordet för parikmacher, det vill säga frisör eller barberare, kommer från tyskans ord för perukmakare. Utpressning på ryska är ett rent franskt ord, sjantazj eller chantage. Detsamma gäller ordet för mardröm, kosjmar (från franskans cauchemar).

Ju mer jag lärde mig ryska, desto fler samband såg jag. Det tog visserligen år för mig att inse att finskans ikkuna är samma ord som ryskans okno (fönster). Att det inte kan vara något sammanträffande att svenskans lök är ryskans luk. Att jag märkligt nog har haft en viss nytta av att ha läst lite latin eftersom det finns konstruktioner i latinet som påminner om ryskans, trots att de tillhör helt olika språkgrupper.

●●Alla de språk jag hade läst tidigare hjälper mig även i ryskan. Men inte på en gång. Till en början kändes det som att vartenda ryskt ord var en obegriplig, ny och främmande skapelse, jag kunde inte begripa hur ett språk kunde vara så fullt med ord jag aldrig någonsin hade hört. De liknade helt enkelt inga andra språk jag hade läst – trodde jag då.

Det krävdes en viss kunskapsnivå för att höra likheterna mellan ryskans chleb och finskans leipä, eller mellan det ryska ordet vedomosti som betyder underrättelser och svenskans veta.

Att kunna flera språk handlar om att se samband, att se likheter där man tror att de inte finns. Att förstå hur nära varandra vi hela tiden har levt, hur vi påverkar varandra. Att inse att alla språk och kulturer tar intryck av andra, samexisterar, stjäl av och korsbefruktar varandra.

●●Jag får dock erkänna en sak: Anglicismernas intåg i ryskan är något jag har svårt för, i all synnerhet när det inte handlar om ändamålsenlighet utan om skrytfenor. Den enda orsaken till att ryska byggbolag bygger taunchauzy (town house) utanför Moskva är att det får vanliga radhus att framstå som fashionabla. Detsamma gäller kottedzj (cottage), ett ord som på engelska betyder en enkel stuga men som på ryska har fått betydelsen jättevillor.

Till låneordens natur hör ju att de anpassar sig till sin miljö.

Detsamma gäller kottedzj (cottage), ett ord som på engelska betyder en enkel stuga men som på ryska har fått betydelsen jättevillor.