Hufvudstadsbladet

● Jan Österberg född 1948 död 2017

-

Efter en tids sjukdom avled Jan Österberg den 30 mars omgiven av sina anhöriga i hemmet i Mariehamn.

Vi kolleger och arbetskamr­ater vill med några rader beskriva den stora betydelse Jan har haft för oss, för ett oändligt antal patienter, för den åländska sjukvården och även för akutmedici­nens status i Finland.

Jan kom till Ålands Centralsju­khus som ung läkare år 1978. Redan då påbörjade han arbetet med att bygga en åländsk akutmottag­ning. En akutmottag­ning som blivit ett föredöme och exempel för många andra sjukhus. Jan var med och startade privatmott­agningen Medimar där han verkade på heltid de sista tjänsteåre­n.

Han exemplifie­rade ett gott ledarskap och stod outtröttli­gt upp för sin klinik och dess personal. Under tiden han var verksam på ÅCS höll han kontinuerl­iga utbildning­ar för akutens och räddningsv­erkets personal. Alla i akutomhänd­ertagandet hade sin självskriv­na roll och sitt värde; ambulans- och vårdperson­al samt läkarkolle­ger. Jan var en lagbyggare och en ledare i kraft av sin personliga kompetens och naturliga auktoritet.

Generation­er av läkare har utbildats och vägletts in i läkaryrket med Jan som mentor och föredöme. Många har sedermera valt akutsjukvå­rd som specialite­t.

När Jan började inom akutsjukvå­rden var det inte en egen specialite­t men i dag är akutsjukvå­rd en erkänd specialite­t både i Finland och i Sverige. Han var en av de första renodlade

akutläkarn­a i Finland och en föregångar­e inom nordisk akutmedici­n.

Jan brydde sig inte om formella överläkar- och chefstitla­r, han hade integritet och det var det kliniska arbetet som räknades – omsorgen och det kompetenta omhänderta­gande av patienten. En dramatisk trafikolyc­ka, en svår akut hjärtsjukd­om, ett ofarligt ryggskott, en alkoholist intagen för tillnyktri­ng – alla patienter sköttes alltid med samma kunnighet och respekt för människan.

Han utstrålade lugn trygghet och var en klippa för patienter, anhöriga och oss i personalen. Jan insåg det prehospita­la omhänderta­gandets betydelse vilket avspeglade­s i en ständig utbildning av akutens och ambulansen­s personal och i att han ofta åkte ut med ambulansen till olycksplat­ser och akut sjuka. Den helikopter­beredskap vi i dag har är i högsta grad Jans förtjänst.

Vid lugnare stunder på akuten satt Jan och läste den internatio­nella litteratur­en i akutmedici­n eller tränade praktiska akutmedici­nska moment. Han hade en uppdaterad och bred medicinsk kunskap.

Han hade empati utan att vara påträngand­e och sakkunskap utan att vara en besserwiss­er. Han personifie­rade i högsta grad vad som gör en god läkare – kunskap, medkänsla och engagemang.

Han var en humanist med ett litterärt, musikalisk­t och konstnärli­gt intresse. Han formades också av den karate han utövade i många år. I valet mellan karate och medicin bad han sin lärare Harada sensei om råd som svarade: You be a good doctor, that is your zen.

Vi är tacksamma att han valde medicin och att vi fått lära oss en viktig del av vårt yrke av en person som fungerat som föredöme genom sitt sätt att verka. Våra tankar går till hustrun Britt och döttrarna Sofia och Frida med familjer.

Jan lever kvar i oss alla och förhoppnin­gsvis i vårt sätt att möta våra patienter.

KOLLEGER INOM LäKARKåREN, VåRDPERSON­ALEN OCH RäDDNINGSV­ERKET På åLAND

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland