Finland infriar Östersjölöfte

Finland ser ut att kunna leva upp till sitt Östersjöåtagande från 2010 och faktiskt bli en föregångare i att återvinna näringsämnen. Det förutsätter att de tekniska lösningar som finns blir ekonomiskt lönsamma. Om EU dessutom öppnar sin inre marknad för å

Som värd för ett Östersjötoppmöte 2010 lovade regeringen att Finland ska bli en global föregångare på att återvinna näringsämnen. Ambitionen har hängt kvar i regeringsprogrammen sedan dess, och nu rör det på sig.

– Vi borde ha tagit i Östersjöproblemet för sextio år sedan, men ingenting gjordes. I dag har vi kunskapen och tekniken. Det är dags att skrida till verket, säger Mathias Bergman på Baltic Sea Action Group som sammanför privata och offentliga parter i Östersjöskyddet.

Aktörerna testar olika tekniker för att fånga upp näringsämnen i stället för att låta dem rinna ut och göda havet. Förutom miljönyttan kan det bli en lönsam affär eftersom näringsämnen är dyrbara. Det gäller att se mervärdet i avloppsröret och åkerdiket.

– Att återvinna näringsämnen är det effektivaste sättet att förbättra havets tillstånd, och snart också ekonomiskt lönsamt. Det behövs ett systemskifte till en cirkulär ekonomi, och inget smått plottrande. Förnuftig affärsverksamhet som inte förstör planeten är vår enda chans, säger Bergman.

Mjölkbonden och berget

Trots att mycket gjorts läcker jordbruket fortfarande näringsämnen. Hanteringen av flytgödsel är knepig. Med de 2 miljarder liter mjölk som finska kor producerar varje år följer 6 miljarder liter flytgödsel. Det är mycket mer än vad åkrarna i närheten av mjölkgårdarna sväljer, och då flytgödsel innehåller mycket vatten blir transporterna dyra.

Valio skrider till undsättning med en innovation som separerar flytgödseln i rent vatten, kvävekoncentrat och fosfor i fast form. En demonstrationsanläggning skulle kunna vara i drift om ett och ett halvt år.

– Anläggningen har väckt stort intresse hos bönderna, säger Matti Harju på Valio.

Anläggningen ska få plats i en container för att fungera ungefär så där som Mohammed och berget.

– Mjölkgården behöver varken installera en anläggning eller transportera sin flytgödsel till en sådan. I stället kommer anläggningen till gården, säger Harju.

Tekniska och kommersiella utmaningar återstår, men också nya möjligheter.

– Om de fasta komponenterna gjordes till biogas skulle mjölkgården rentav kunna producera sin egen energi. Samtidigt minskar metanutsläppen.

Liknande mobilitet siktar teknologiforskningen VTT på i en annan bransch. På orter med mångfalt fler sommargäster än åretruntboende är vattenreningen dimensionerad för maxnivå, likaså i livsmedelsindustrin där produktionen varierar under året. Det slösar resurser.

– Vi kan ersätta den biologiska processen med fysisk, mekanisk och kemisk rening som enkelt kan justeras och optimeras efter växlande behov. Vi siktar på att ha den här lösningen i containerstorlek inom två år, säger Mona Arnold på VTT om tekniken som minskar koldioxidutsläppen.

I samma anda jobbar Helsingforsregionens miljötjänster på att kemiskt eliminera fosforn ur avloppsvattnet i reningsprocessens slutskede och inte biologiskt direkt ur slammet.

Minken gödslar gurkan

I Kalajoki där pälsnäringen är stor satsar staden och företaget Bihii på att göra växtunderlag på en blandning av spillning och biokol. Pälsdjursspillning är ytterst näringsrikt, och utbudet är större än traktens åkrar kan ta emot. I stället för att transportera spillning ska man sälja den förädlade produkten.

– Vi testar för närvarande växtunderlagen i växthus. Vi har redan ätit de första gurkorna, och de första tomaterna mognar snart. Målet är att på sikt kunna exportera de här växtunderlagen, säger Mirja Mustonen på staden.

Outotec utvecklar apparatur som kan torka avloppsslam och separera farliga ämnen med hälften mindre energi. Tekniken kan tillämpas mångsidigt, till exempel i hönsfabrikerna på Karelska näset.

– Vi bränner inte utan bara värmebehandlar slam eller spillning, och tar vara på biokolet, säger Juhani Anhava.

En hemmamarknad finns för alla de lösningar som utvecklas, men de bör också ha exportpotential. Dessvärre omfattar EU:s inre marknad inte näringsämnen som tagits till vara från avfall eller avloppsvatten. BSAG och finländska EU-parlamentariker har jobbat för att EU:s gödselförordning ska reformeras så att marknaden öppnas. Det kan i bästa fall ske redan nästa år.

Oberoende Bryssels förståelse för Östersjöns välbefinnande ligger det i alla EU-länders intresse att återvinna näringsämnen. I dag importerar EU 92 procent av sin fosfor.