Enkelt ta färjan till Sverige och uppleva dålig integration
Merete Mazzarella och Lars Hertzberg skriver (HBL 11.4): ”Om grupper av medborgare börjar ifrågasätta myndigheternas agerande är det kanske inte alltid medborgarnas fel”.
De slår in öppna dörrar, jag håller helt med vilket även framgår av min artikel: ”Att demonstrera är inte fel. Att arbeta för att förändra ikraftvarande lagar som man inte tycker är bra är inte heller fel.”
Och skribenterna har missförstått mig när de skriver att det är ”… märkligt att, som Wager gör, hänvisa till att Migri skulle sitta inne med relevanta upplysningar som inte avslöjas för den asylsökande i motiveringarna till besluten”.
Jag har inte skrivit något sådant, jag har skrivit att det är de välvilliga människorna som inte har tillgång till all dokumentation. De asylsökande känner naturligtvis till sina ärenden från början till slut.
”Vi har varit vana vid att lita på myndigheterna, nu gör vi det inte längre, vilket kanske är det stora problemet.”
Där är vi helt överens. Men kärnan i min text står fast: så länge vi lever i en rättsstat med demokratiskt stiftade lagar så måste vi följa dem. Men alla har rätt att agera politiskt för att få till stånd förändringar och att påverka genom att demonstrera, skriva brev till statsministern, skriva insändare.
Att man är ärkebiskop eller tidigare president är ingen garanti för att man behärskar utlänningslagen. Det inser nog Mazzarella och Hertzberg, om de tänker efter. Men samma rätt att föra fram sina åsikter och sin kritik gäller förstås dem som alla andra medborgare.
Geo Stenius (HBL 11.4) viftar bort min drygt tjugoåriga erfarenhet av asyl- och migrationsområdet varav fjorton år som ombud åt asylsökande, och tre böcker där anställda vid det svenska Migrationsverket inifrån berättar om verksamheten, med mera. Hur gedigen erfarenhet han själv har på området framgår inte. Inte heller vari ”det djupt osympatiska i Merit Wagers sätt att nalkas de problem som den enorma flyktingkrisen innebär” ligger.
Att lagar inte är något absolut, som han skriver, är en självklarhet. Det har jag också påpekat i min insändare och framhållit att man kan arbeta för att förändra ikraftvarande lagar som man inte tycker är bra. Moses krossade stentavlorna med tio Guds bud, människor kan krossa lagar stiftade av människor. Men det måste ske enligt den ordning som man i samförstånd kommit överens om i en stat och inte lättvindigt för att ett antal högljudda personer med ordet i sin makt tycker det.
Jag beklagar att Stenius har svårt med min faktabaserade beskrivning av asylsökande, att det bland dem finns alla sorter. I varje fall i Sverige, det kanske kommer helt andra asylsökande till Finland. Och om man anser att alla från till exempel Afghanistan ska få stanna, ja då innebär det exakt det jag skriver, att rätten att bosätta sig i Finland gäller alla 31 miljoner invånare i landet. Jag säger inte att Afghanistan kommer att tömmas på sin befolkning, jag säger bara att alla i så fall har rätt – om de väl har lyckas ta sig till Finland – att stanna.
Många människor från mycket annorlunda, ofta våldsamma och kvinnoförtryckande kulturer och klansamhällen, har bevisligen svårt att integreras i våra högteknologiska länder. Ett ovedersägligt faktum som man bara behöver ta färjan till grannlandet Sverige för att uppleva.
Invandringen är reglerad. De som är i behov av skydd eller asyl i enlighet med utlänningslagen och efter beslut i en eller två instanser ska ges skydd under viss tid, tills situationen i hemlandet förbättrats, eller permanent om tiden blivit lång och man har integrerats och byggt ett liv i Finland.
Och vad ni än gör i Finland, ta inte efter Sverige på en enda punkt på asyl- och migrationsområdet!
skribent, bloggare, förläggare och översättare med lång erfarenhet inom asyl- och migrationsområdet, Stockholm, Sverige