Vem är Akilov?
En svetsare från Samarkand som radikaliserades i Turkiet och hade sociala problem i Sverige. Bilden som tecknas av Rakhmat Akilov, mannen som har erkänt terroristbrott efter dådet i Stockholm, är delvis motstridig.
En svetsare med sociala problem eller en radikaliserad som ville kriga i Syrien? Uppfattningarna om Rakhmat Akilov, mannen som har erkänt terrordådet i Stockholm, är delvis motstridiga.
Klart är ändå att han kommer från Uzbekistan där tortyr, försvinnanden och tjugo år av repressiv politik har lett till radikalisering, enligt människorättsaktivisten Bachrom Chamrojev.
Vem är Rakhmat Akilov? Den frågan söker inte minst svenska medier svar på. Bilden av honom är inte entydig.
Den uzbekiska tjänsten vid Radio Free Europe/Radio Liberty (RFERL) har kartlagt Akilov genom kontakter med uzbeker i och utanför Uzbekistan. Nyhetsbyrån TT har fått ta del av RFERL:s pågående research.
Källorna vittnar om en man som växte upp och bodde i världsarvsstaden Samarkand i Uzbekistan. Där jobbade han som svetsare och var gift med en kvinna som arbetade med handel med Turkiet, dit de båda ofta reste. Tillsammans har de fyra barn.
Men Akilov skilde sig i hemlandet och flyttade omkring 2012 till Turkiet – dit uzbeker inte behöver visum. Det uppger källorna som är uzbeker i Sverige och som känner igen honom på de bilder som har publicerats.
Akilov var känd för att inte ens be i sitt hemland men i Turkiet fick han kontakt med militanta islamister och radikaliserades innan han reste till Sverige, säger hans bekanta enligt kartläggningen.
Någon djupare religiös aspekt av radikaliseringen tycks han inte ha tagit till sig och han ska inte ha känt till grundläggande delar av islam. När Akilov följde med till en moské i Sverige ”visste han inte ens hur man ber”, enligt en person som han gick dit tillsammans med. Han ska ha talat om att ”våra bröder i Syrien gör det enda rätta, räddar liv på muslimska barn och kvinnor”.
Akilov utvecklade i Sverige ett drogmissbruk. Detta enligt TT:s rapportering via Radio Free Europe.
Också Sveriges radios Ekot-redaktion har genom uzbeker i diaspora i Sverige kartlagt den terrormisstänkte Akilov och kartläggningen ger på många punkter samma resultat.
Bekanta till honom beskriver för Sveriges radio hur han då hade börjat förändras allt mer och blivit allt mer instabil. Han ska ha rört sig i kretsar med narkotika och kriminalitet. Sveriges radio rapporterar att han ”gillade terrorgrupper som IS och förespråkade våldsam islamism”.
Ryska medier rapporterar att Akilov skulle ha försökt ta sig över gränsen till Syrien från Turkiet 2015, men greps och deporterades till Sverige.
En källa inom det uzbekiska rättsväsendet uppger till den ryska nyhetsbyrån Interfax att han efterlystes i Uzbekistan i februari misstänkt för brott förenade med religiös extremism. Fallet öppnades på grund av ”produktion eller spridning av material som utgjorde ett hot mot allmän säkerhet” och ”deltagande i religiösa och extremistiska organisationer”, uppger källan.
Rakhmat Akilov ansökte om uppehållstillstånd i Sverige 2014. Först angav han ett annat namn än det han sedan använde.
Bland annat Dagens Nyheter har tagit del av hans handlingar. Han ska ha uppgett att han var på flykt undan den uzbekiska säkerhetstjänsten, som han menade att hade torterat honom och anklagat honom för terrorism och förräderi.
Migrationsverket och Migrationsdomstolen fann inte hans berättelse trovärdig och han fick avslag i juni 2016. I Sverige har han haft inkomster men på senare tid varit arbetslös.
När Dagens Nyheter har varit i kontakt med Akilovs tidigare kolleger och arbetsgivare i Sverige menar de att de inte har sett tecken på religiös extremism hos honom. ”Deras beskrivning ger snarare bilden av en man som missköter sitt arbete och sover på jobbet”.