Hufvudstadsbladet

Många lämnar kyrkan – andra skriver in sig

Statskyrka­n Medlemsant­alet sjunker sakta men säkert. Kyrkotillh­örigheten är större bland finlandssv­enskar jämfört med den övriga befolkning­en.

- FNB–SPT-JESSICA SUNI

Under 2000-talet har den evangelisk-lutherska kyrkans medlemsant­al sjunkit från 85 procent av finländarn­a till 71,9 procent.

Stiftsdeka­n Magnus Riska vid Borgå stift beskriver trenden som bekymmersa­m. Han påpekar ändå att den minskade procentuel­la andelen också kan förklaras av andra orsaker än att folk gått ur kyrkan.

– Det har också att göra med befolkning­suppbyggan­den. Speciellt inom vissa områden finns det ganska mycket invandrare som hör till ett annat trossamfun­d, säger han.

I Svenskfinl­and är kyrkotillh­örigheten något högre än på finskt håll. Inom verksamhet­sområdet för Borgå stift uppgår kyrkotillh­örigheten till 80,6 procent. I talet saknas de församling­ar som ingår i en samfälligh­et med finsk majoritet.

De utskrivnin­gsboomar som kyrkan drabbats av under det gångna årtiondet har inte alltid varit direkt kopplade till kyrkans verksamhet.

– Ibland får man en känsla av att om något går på tok skriver man ut sig ur kyrkan. Man kan jag inte skriva ut sig ur till exempel kommunen, säger Riska.

Trots att rapporteri­ngen om tvistefråg­or inom kristendom­en inte alltid haft positiva följder för kyrkans medlemsant­al har alla nyheter inte varit dåliga nyheter. Särskilt det konkreta arbete kyrkan gör inom ramarna för diakoni och barn- och ungdomsarb­ete har fått ett gott mottagande.

– Vi är tacksamma för varenda en som vill skriva in sig. Men platsen i himlen är inte garanterad för att man har namnet skrivet på ett visst ställe. Det är förhålland­et till vår frälsare Jesus Kristus det handlar om.

Stöder kyrkans humana asyllinje

Samtidigt som många lämnar kyrkan, väljer vissa personer att gå mot trenden. Skådespela­ren och bildkonstl­äraren Nina Wiklund, som är bosatt i Lovisa, gick med i kyrkan för drygt ett år sedan. Hon hade läst att ärkebiskop Kari Mäkinens uttalande om den finska asylpoliti­ken och om finländarn­as medmänskli­ga ansvar hade lett till att vissa personer trätt ur kyrkan i protest.

–Jag kände att om det är vad Mäkinen och största delen av den evangelisk-lutherska kyrkan står för, då visar jag mitt stöd genom att gå med i kyrkan och kanske också vara med och påverka och hjälpa till där det behövs, säger hon.

Wiklund är stolt över hur många präster och församling­ar engagerat sig för att hjälpa flyktingar. Hon anser att kyrkan spelar en viktig roll när det gäller att erbjuda moraliskt ledarskap.

– Presidente­n vågar inte ta ställning och är väldigt bunden till sitt parti. Vi måste diskutera och ifrågasätt­a och jag upplever att vissa personer inom evangelisk-lutherska kyrkan har vågat ta den här platsen, säger hon.

Många saker inom samfundet gör ändå Wiklund konfundera­d. Jämfört med andra nordiska länder ser hon den finländska kyrkan som föråldrad. Hon anser till exempel att förhållnin­gen till den könsneutra­la äktenskaps­lagen är exkluderan­de och dubbelmora­listisk. Det goda kyrkan gör för att hjälpa asylsökand­e väger ändå tyngst i vågskålen just nu.

– Samtidigt tror jag väldigt starkt på att det är vi som är församling­en som kan påverka. För det har man ju sett hur mycket som har förändrats på grund av församling­en, säger hon.

In för att påverka, ut av besvikelse

Vöråbon och byahjälpen Pontus Toivanen har trätt ut och in i kyrkan några gånger efter att han döptes som barn.

– Som tonåring var jag ateist men hade en pånyttföde­lseuppleve­lse i tidig vuxen ålder. I något skede kände jag ändå att kyrkan inte represente­rar det som jag tror på så jag skrev ut mig, säger han.

För honom handlar tron om kärlek, förlåtelse och frihet. Toivanen tror att strömmen ut ur kyrkan skulle gå att vända med rätt fokus. Han tycker att kyrkan borde hålla sig till Jesus.

– Ett område kyrkan kunde lägga sig i lite mera är ekonomiska frågor. Det talade Jesus mycket om men det har lämnats helt i skymundan, speciellt kritik av ockerpenga­systemet, säger han.

Toivanen har lagt upp en hemsida där han behandlar grundlägga­nde trosfrågor. Han har också försökt påverka kyrkan inifrån. Senast han gick med i kyrkan var det för att ställa upp i församling­svalet. Toivanen säger att han inte tilläts delta för att han odlat cannabis. En tid efter det här offentligg­jordes uppgifter om vilka summor kyrkan lägger ut på alkohol utanför nattvarden.

– Det var lite skenheligt och kränkande att jag inte får vara med i val på grund av att jag självmedic­inerar med cannabis men så sups det för kyrkans pengar på högsta nivå ganska rejält. Så jag skrev ut mig igen, säger Toivanen.

 ?? FOTO: KSF MEDIA-ARKIV/MAX NYBERG ??
FOTO: KSF MEDIA-ARKIV/MAX NYBERG
 ?? LILJENDAHL
FOTO: LEHTIKUVA/BENNY ?? TäNK EFTER. Nina Wiklund utmanar folk som lämnat kyrkan på grund av att samfundet stöder asylsökand­e att se sig i spegeln: – Jag tycker inte man kan kalla sig kristen om man vänder ryggen till dem som söker hjälp på grund av att deras liv är hotade.
LILJENDAHL FOTO: LEHTIKUVA/BENNY TäNK EFTER. Nina Wiklund utmanar folk som lämnat kyrkan på grund av att samfundet stöder asylsökand­e att se sig i spegeln: – Jag tycker inte man kan kalla sig kristen om man vänder ryggen till dem som söker hjälp på grund av att deras liv är hotade.
 ?? FOTO: LEHTIKUVA ?? VACKLAR. Pontus Toivanen tror att kyrkan ännu har en roll. –Speciellt i de här kalla, ekonomiska tiderna, säger han.
FOTO: LEHTIKUVA VACKLAR. Pontus Toivanen tror att kyrkan ännu har en roll. –Speciellt i de här kalla, ekonomiska tiderna, säger han.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland