Uzbekistan är inne i ond cirkel av våld
Tjugo år av repressiv politik, tortyr och försvinnanden i Uzbekistan har lett till radikalisering. Uzbekistan är inne i en ond cirkel där det enda myndigheterna förmår är att besvara våld med mer våld, säger människorättsaktivisten Bachrom Chamrojev.
MOSKVA Två gånger på ett halvår har ryska underrättelsetjänsten FSB beslagtagit hans dator. Varje gång de gör husrannsakan är det under stort säkerhetspådrag.
– Trettio personer kan vara med när de ringer på och kräver att få undersöka min bostad. Det gör det med avsikt för att visa mina grannar vilken skurk jag är. Sist när de kom i slutet av mars hade de med sig ett kamerateam. Senare visades operationen på Russia today, säger Bachrom Chamrojev.
Han tar emot oss i sitt trånga lilla arbetsrum på den ryska människorättsorganisationen Memorials kontor i Moskva. Bachrom Chamrojev är en av hundratusentals uzbeker i exil. År 1992 kom han till Moskva som politisk flykting och sedan dess har han inte besökt sitt hemland.
Chamrojev var aktiv i det demokratiska oppositionspartiet Birlik. Partiet förbjöds av Islam Karimov, den gamle kommunistpampen som styrde Uzbekistan med järnhand fram till sitt frånfälle i höstas. Uzbekistan är vid sidan om Turkmenistan en av de hårdaste auktoritära regimerna i Centralasien.
I dag viger Bachrom Chamrojev sitt liv åt människorättsfrågor. Han leder Organisationen för politiska flyktingar från Centralasien i Moskva och arbetar för den ryska människorättsorganisationen Memorial, framför allt med gästarbetare och deras rättigheter
– Det pågår inget töväder i Uzbekistan bara för att ett litet antal politiska fångar har blivit frisläppta. Samtidigt är det många fler som blir arresterade. Här i Ryssland är det vanligt att den uzbekiska säkerhetspolisen kidnappar folk. Ryska och uzbekiska underrättelsetjänsten samarbetar väldigt tätt, säger Bachrom Chamrojev.
En av de viktigaste delarna av hans jobb är att rädda kidnappade uzbeker från att bli deporterade till Uzbekistan. Själv kan han inte bli kidnappad eftersom han aldrig hann bli uzbekisk medborgare. När han flydde till Moskva var han fortfarande sovjetmedborgare och därefter ansökte han om ryskt medborgarskap.
”De flesta anklagade är oskyldiga”
Rakhmat Akilov, som har erkänt terrordådet i Stockholm, är uzbek. Det var också Akbarzjon Dzjalilov, som enligt ryska FSB sprängde sig själv i metron i Sankt Petersburg. Dzjalilov är född i den kirgisiska staden Osj där en stor del av invånarna tillhör landets uzbekiska minoritet. Den ligger intill den bördiga Ferganadalen, ett område som sträcker sig över både Uzbekistan och Kirgizistan. Ferganadalen har gjort sig känd som ett centrum för radikala islamistiska rörelser i Centralasien.
Chamrojev understryker att den stora majoriteten av alla som anklagas för extremism i Uzbekistan är oskyldiga. Han anser att problemet med radikaliseringen i Uzbekistan framför allt handlar om tjugo år av repressiv politik mot all form av opposition.
– De uzbekiska myndigheterna är redo att förklara vem som helst som extremist. De har fängslat, torterat och mördat människor i två decennier, och de griper folk med stöd av vilka förevändningar som helst. Något annat sätt att jobba på känner de inte till. Det har lett till att hundratusentals uzbeker i Ryssland inte längre kan återvända hem. Polisen kan fängsla dig på flygplatsen, det räcker med att man inte har varit i Uzbekistan på över ett år för att man ska betraktas som suspekt.
Enligt Chamrojev är problemet att den uzbekiska regimen har målat in sig i ett hörn där de behöver terrordåd för att rättfärdiga sina egna metoder. Den uzbekiska säkerhetstjänsten tvekar heller inte att förfölja oliktänkare även utomlands. År 2012 sköts den uzbekiske imamen Obid Nazarov i huvudet i Strömsund i Sverige. Hans mördare, som enligt domen var utsänd från uzbekiska säkerhetstjänsten, fick 18 år i fängelse.
Gästarbetarna lever under jorden
I Ryssland bor ungefär 1,9 miljoner uzbeker, vilket gör dem till en av de största utländska diaspororna i landet. Många är gästarbetare som befinner sig i en mycket utsatt rättslig position. En stor del saknar arbetstillstånd och blir skrupelfritt utnyttjade av sina arbetsgivare, som ofta låter dem jobba för svältlöner eller för ingen lön alls.
Det är vanligt att gästarbetarna befinner sig i en juridisk limbo. De har överskridit den tid de lagligt får vistas i Ryssland, men vågar inte åka tillbaka till Uzbekistan av rädsla för att bli arresterade eftersom de har varit så länge utanför landet att det kan betraktas som suspekt. Resultatet är att de lever under jorden i Ryssland och blir ett rov för både skrupelfria arbetsgivare och radikala sekter. Akbarzjon Dzjalilov tillhörde dock inte denna grupp – han hade fått ryskt medborgarskap och levde ett ordnat liv i Sankt Petersburg, där han bland annat hade jobbat på en sushirestaurang.
Rakhmat Akilov ska ha radikaliserats först då han lämnade Uzbekistan, ett mönster som Chamrojev känner igen. Enligt honom är det inte ovanligt att uzbeker som tidigare inte brydde sig om religion börjar betrakta islam som den enda lösningen för att kunna leva med sin situation efter att de flyttade till Ryssland.
– Jag har träffat många gästarbetare som inte var särskilt religiösa medan de bodde i Uzbekistan. När de flyttade hit börjar de följa islams bud, de säger att det är enda sättet att skydda sig mot farorna här som till exempel alkoholism.
FSB-chefen Aleksandr Bortnikov kallar radikalisering bland gästarbetare ett nytt säkerhetshot i Ryssland. Det har lett till att en redan från förut marginaliserad grupp blir ännu mer sårbar och utsatt.
Själv har Bachrom Chamrojev utsatts för påhälsningar av FSB gång på gång, eftersom han jobbar med att rädda uzbeker som uzbekiska säkerhetstjänsten kräver att få utlämnade.
– Mig kopplar de till extremismkretsar därför att jag hjälper människor som de kallar extremister. Men jag tänker fortsätta skydda dem. Jag är tacksam mot Sverige som har tagit emot så många utsatta uzbeker och jag hoppas att det svenska folket inte ändrar sin inställning efter terrordådet.
Jag är tacksam mot Sverige som har tagit emot så många utsatta uzbeker. Bachrom Chamrojev