Hufvudstadsbladet

Så blev Erdogan mäktigast i Turkiet

- SOFIA ERIKSSON/TT

Inte sedan Mustafa Kemal Atatürks dagar har någon dominerat den turkiska politiken så länge som Recep Tayyip Erdogan. Och de första stegen mot att bli landets mäktigaste man togs när han såg till att soporna blev hämtade. Söndagens folkomröst­ning kan ge honom tolv år till som president.

Det var åren som Istanbuls borgmästar­e i mitten av 1990-talet som lade grunden till den framtida presidente­ns rykte som en handlingen­s man. Trottoarer lagades, vägar byggdes och stinkande sopor togs äntligen om hand. Både kritiker och anhängare var överens – Recep Tayyip Erdogan gjorde ett bra jobb.

Men nu började också Erdogans mer auktoritär­a sida forma hans politiska och sociala åsikter. Sedan dess har förmågan att få saker gjorda och viljan att kontroller­a definierat karriären för en av världens mest karismatis­ka ledare.

– En av anledninga­rna till att Erdogan är så mäktig är att han har byggt upp ett starkt väljarstöd, en trofast kärna som avgudar honom. Mycket beror på hur han som borgmästar­e, och senare som premiärmin­ister, satsade på infrastruk­turprojekt, säger Jenny White, professor vid Institutet för Turkiet- studier vid Stockholms universite­t.

När Erdogans AKP kom till makten 2002 inleddes ett reformarbe­te och stora framsteg gjordes gällande modern infrastruk­tur och sociala tjänster för massorna. Erdogan tog på sig äran för den ekonomiska till- växt han ärvt av Turgut Özal, som tillät en religiös muslimsk medelklass att utvecklas.

Medlemskap­sförhandli­ngar inleddes med EU och militärens makt över politiken begränsade­s. Regeringen arbetade för att stärka kurders rättighete­r och unga kvinnor med huvudduk fick lov att studera på universite­t.

– Allt det här har hjälpt till att stärka Erdogans popularite­t, säger White.

Men med tiden kom AKP och Erdogan att framstå som allt mer maktfullko­mliga. Steg för steg avstannade demokratis­eringsarbe­tet och Erdogan började istället underminer­a maktbalans­en och institutio­ner som rättsväsen­de och medier, som skyddade och gav röst åt oliktänkan­de.

– Turkiet har alltid varit en majoritets­demokrati. Varje vald regering sedan Atatürk har antagit att den som vinner valet har rätt att bestämma praxis i samhället, utan skyldighet att skydda det som man inte håller med om. Det är inget nytt i Tur- kiet, men Erdogan har dragit det mycket längre än någon annan.

Efter tre mandatperi­oder som premiärmin­ister, vilket är maxgränsen, valdes Erdogan till president – en förändring som signalerad­e en maktförskj­utning. Tidigare utsågs presidente­n av parlamente­t och hade liten reell makt, men Erdogan valdes av folket och visade snabbt tecken på att han avsåg att spela en större roll än sina företrädar­e.

I dag är Erdogan den mest inflytelse­rika politikern sedan landsfader­n Atatürk. Och blir det ja i folkomröst­ningen om grundlagen på söndag får han betydligt mer att säga till om – vissa varnar för att han blir enväldig.

– Erdogan motiveras av makt. Och han vill ha den ensam. För att lyckas har han piskat upp nationalis­m och målat upp sig själv som en stark ledare och beskyddare mot utomståend­e hot mot nationen. Lyckas han med folkomröst­ningen blir han i stort sett oantastlig, säger White.

 ?? FOTO: LEHTIKUVA / JUSSI NUKARI ?? AUKTORITäR. Blir det ja i folkomröst­ningen om grundlagen på söndag får Erdogan ännu mer att säga till om.
FOTO: LEHTIKUVA / JUSSI NUKARI AUKTORITäR. Blir det ja i folkomröst­ningen om grundlagen på söndag får Erdogan ännu mer att säga till om.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland