”Europa har fått nog av nationalism”
Tidigare statsministern Esko Aho ser att vinden i Europa har vänt. ”Efter brexit och Trumps seger har européerna slutit sig samman. Valresultaten i Nederländerna, Tyskland, Österrike och nu i Finland innebär en vändpunkt för nationalismen i Europa.”
Esko Aho (C) är en upptagen man. Han har ett eget konsultföretag och är styrelseordförande för East Office som främjar handeln med Ryssland. Aho har hållit sig utanför politiken sedan han 2003 lämnade riksdagen, men nu kommer han att aktivera sig.
– Att ställa upp i val är uteslutet, jag eftersträvar ingen post. Men det betyder inte att jag inte har åsikter, tvärtom. I framtiden kommer jag mera aktivt att delta i samhällsdebatten.
Esko Aho är i full gång med att för regeringens räkning se in i framtiden och fundera på vilka åtgärder som behövs.
– Tillsammans med tidigare FFCbasen Lauri Lyly och företagaren Inka Mero skriver jag en rapport om framtida trafik- och kommunikationslösningar.
Handlar det om hyperloop och Tallintunnel? – Kanske inte ändå. Men det vi ser framför oss är en revolution som kommer att förena trafik med digital teknik. Tidigare kunde kommunikationerna utvecklas långsamt steg för steg. Det håller inte i framtiden när trafiken kommer att genomgå en lika stor omvälvning som den mobiltelefonen, internet och de digitala tjänsterna innebar för inte så länge sedan.
Enligt Aho kommer hela logiken bakom trafiken att förändras.
– Hittills har man centralt erbjudit oss standardiserade tjänster. I framtiden kommer otaliga små och stora företag att erbjuda oss mängder av individuella, digitala tjänster. Den förarlösa bilen är bara ett exempel. Här finns gränslösa möjligheter för uppfinningsrika företagare och vår arbetsgrupp ska skissera upp utvecklingen fram till 2030 och vidare mot 2050.
Kan det här bli en finländsk boom på samma sätt som mobiltelefonen på 1990-talet? – Ja, fyrtio procent av vårt bnp kommer från export som är helt beroende av trafik. Så digitala trafiklösningar borde ligga oss nära. Vi har välutbildade människor, inte bara ingenjörer utan också medvetna konsumenter som driver utvecklingen framåt.
– Vi har en kapacitet att bli världsledande på samma sätt som Nokia en gång var. Och märk väl att Nokia kan spela en viktig roll även nu. Att Finland är ett litet land är en stor fördel. USA kommer alltid att ligga före oss när det gäller att utveckla ny teknologi. Men vi kan vara bättre på att se hur den nya teknologin kan utvecklas och integreras med annan teknik. Jag brukar tala om att vi borde bli bäst på att bygga broar mellan olika tekniska lösningar.
Folk till Västkusten
Broar handlar det också om när Esko Aho gör en utredning för Arbets- och näringsministeriet om hur man ska lösa arbetskraftsbristen på västkusten där industrijobben ökar så det knakar.
– Mitt uppdrag motsvarar lite det jag hade som direktionsmedlem i Nokia för drygt fem år sedan. Då gällde det att hitta jobb åt våra anställda som blev arbetslösa. Vi byggde broar från Nokia till nya branscher, en del blev företagare, andra hittade sin plats på annat sätt men konceptet var framgångsrikt.
– Nu ser vi slantens andra sida när det gäller att bygga broar för alla dem som saknar arbete men skulle ha kapacitet att arbeta i Åbo och Nystad. Det gäller att få dem att flytta dit. På samma sätt måste vi satsa på den kraftigt ökande turismen i Lappland och se till att där finns tillräcklig kapacitet.
Esko Aho varnar för att digitaliseringen innebär att stora mängder arbetstillfällen försvinner på några år.
– Vi måste förbereda oss för det redan nu. Folk måste inse att deras nuvarande uppgifter kanske inte behövs i framtiden. Parallellt med att de har kvar sitt nuvarande jobb bör de förbereda sig för någonting nytt. Det handlar återigen om brobyggande från det gamla till det nya.
Britterna ångrar sig
Esko Aho var statsminister när Finland på 1990-talet förhandlade om EU-medlemskap.
– Globaliseringen var rätt väg och den behövs extra mycket i dag. Europa måste samarbeta för att lösa problemen inom bland annat handel, ekonomi, miljö, säkerhetspolitik, infrastruktur och när det gäller flyktingar. Britterna trodde att de klarar sig utanför, men redan nu har de insett hur fel de hade.
Enligt Aho var britternas stora misstag att tro att man kan upprätthålla kontakter med Europa på oli- ka nivåer, beroende på egna behov.
– Britterna har blivit väldigt försiktiga nu när de inser att de hotas av utestängning från den europeiska marknaden. Storbritannien är över tio gånger större än Finland, men ändå för litet för att klara sig självt. Hur skulle då Finland komma tillrätta utan EU?
– EU:s dilemma är att man sysslat alltför mycket med frågor som man kan lösa så mycket bättre nationellt och på regional nivå. EU ska koncentrera sig på stora, globala frågor som ger ett mervärde för medlemsländerna.
Enligt Esko Aho har EU också missat att skapa en global marknad för digitala tjänster.
– Medlemsländerna går fortfarande in för nationella lösningar i stället för att skapa en gemensam marknad. Det betyder bara att Europa blir efter; här skulle det vara livsviktigt med samarbete.
Du tror inte att EU håller på att falla sönder? – Nej, tvärtom. Det vi ser nu är en vändpunkt. Väljarna i Europa har vaknat upp efter brexit och valet av
Trump och frågar sig vad som händer om populister och nationalister tar över? Och de har svarat nej, de vill inte vara med om det.
– Valresultaten i Nederländerna, Österrike, Tyskland och nu i Finland bevisar att vi upplever en motreaktion. Jag tror att fransmännen reagerar lika i sitt presidentval.
Expert på Ryssland
Efter sin aktiva politiska karriär har Esko Aho medvetet etablerat sig som expert på Ryssland.
Han är nu styrelseordförande för industrins byrå för Rysslandshandeln, East Office, och styrelsemedlem i Moskvabanken Sberbank. Uppdragen för Aho till Ryssland flera gånger i månaden.
– När jag lämnade riksdagen 2003 insåg jag att min kunskap om Ryssland var begränsad. Så jag reste dit på vinst och förlust utan officiellt uppdrag. I två veckor träffade jag affärsmän, politiker och mediefolk och skapade ett första nätverk. Utan ett sådant klarar man sig inte, enda sättet att lära sig förstå Ryssland är att resa dit och träffa folk. Vad tror du om utvecklingen? – Oj, det var en svår fråga, det är aldrig lätt att tolka ryska stämningar. Men en sak är säker, det lönar sig inte att använda västeuropeiska mätinstrument på Ryssland. Man måste komma ihåg att ryssarna lever med inte bara ett kommunistiskt utan också ett tsaristiskt arv. De historiska rötterna gräver sig långt tillbaka.
– På 1990-talet hade vi en optimistisk tro på ett Ryssland på väg mot demokrati och marknadsekonomi, så som vi förstår begreppen. Men vi hade totalt fel.
Ryska oljan är boven
Felet, enligt Esko Aho, är den ryska oljan.
– Oljan är en stor tillgång, men också en stor börda. Titta på andra oljerika länder, inte ett enda av dem har lyckats kombinera oljeintäkter med demokrati, jämställdhet och sociala strukturer. Norge är enda undantaget.
– När oljepriset gick upp efter 1998 hade Ryssland en stabil och hög tillväxt, alla var nöjda. Sedan kom finanskrisen och allt förändrades. Senare när också oljepriset sjönk ledde det till devalvering av rubeln. Det i sin tur har inneburit att realinkomsterna och köpkraften sjunkit.
– Inte alls en så stor roll som vi gärna tror i väst. Det största problemet är att den ryska ekonomin inte diversifierats. Statens roll är för stor och strukturerna är gammalmodiga. Man talar om vikten av att skapa små och medelstora företag men sanningen är att mycket lite har gjorts. Reformer skulle krävas, men medan oljepengarna flöt in hade ingen något intresse av reformer.
– Här ska man minnas att inte heller vi i Finland lyckas genomföra reformer förrän det är alldeles nödvändigt. Och då är Ryssland ett ofantligt mycket större land, ett gammalt imperium som lärt sig att lita på sig själv. Inte har det varit smärtfritt heller för britter och fransmän att inse att deras imperier inte längre finns. Finland gör gemensam sak med EU om sanktionerna, har vi alternativ? – Nej, vi inser att EU:s sanktioner är motiverade och följer dem vilket är helt rätt. Samtidigt utnyttjar vi vår rätt att upprätthålla kontakter utanför sanktionerna. Finska företag gör fortfarande bra affärer, få av dem har lämnat Ryssland på grund av sanktionerna.
– För Finland är Ryssland alltid en realitet. Oberoende av hur EU utvecklas så kommer Rysslands betydelse alltid att vara stor för oss. Men här gäller inget antingen eller, vi kan kombinera västerländska kontakter med ryska.
– Ju bättre vi lär känna Ryssland desto större blir Europas och USA:s intresse för oss. Och i gengäld ökar intresset för oss i Ryssland, och varför inte i Kina, om vi spelar en viktig roll i EU.
Till slut, vad tycker du om Paavo Väyrynens politiska piruetter? – Nu måste jag gå över till finska för att alla nyanser ska bli rätt (hittills har intervjun gått på svenska). Jag har lärt mig en sak av Paavo Väyrynens agerande. Det är att man aldrig som tidigare partiordförande ska blanda sig i hur efterträdarna leder partiet. Med hela sin existens påminner Paavo Väyrynen mig dagligen om detta.