Finsk alkohollag väcker oro i Sverige och Norge
Minister Rehula: Näringslivet och handeln har satts i första hand
Både den svenska och norska regeringen riktar skarp kritik mot den nya alkohollag som den finska regeringen driver.
– Jag har med oro noterat förslaget om lagändring i Finland, kommenterar den norske hälsoministern Bent Høie till HBL.
Sverige har gett ett officiellt utlåtande om lagförslaget till EU-kommissionen. HBL har tagit del av det. Farhågan att en liberalare lag ska påverka det svenska monopolsystemet är uppenbar. Dessutom lyfts frågan om konsekvenser för folkhälsan.
Omsorgsminister Juha Rehula har fått förklara linjen för sin svenska kollega.
– Jag sade öppet att vi nu planerar en lag där näringslivet och handeln satts i första rummet, och hälsoeffekterna hamnat i vågskålen och blivit en andrahandsfråga.
STOCKHOLM Som HBL har kunnat rapportera är inte bara Systembolaget utan också den svenska regeringen kritisk till den finländska regeringens planer på en liberalisering av alkoholpolitiken.
Sveriges regering har kommenterat lagförslaget via EU-kommissionens informationsförfarande och HBL har tagit del av skrivelsen.
I den varnas för att reformen av alkohollagen leder till ökad tillgänglighet till alkohol och därmed också ökade skadeverkningar. Samtidigt är det tydligt att det finns en farhåga för att en uppluckring av alkoholpolitiken i Finland kan påverka inställningen till en restriktiv alkoholpolitik – och monopolet – i Sverige och övriga Norden.
”Såväl den finska som den svenska alkoholpolitiken bygger på kunskapen om att tillgängligheten till alkohol i samhället har betydelse för utvecklingen av alkoholkonsumtionen i befolkningen och för alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar”, står det i den svenska regeringens kommentar.
I den betonas att syftet med både den finska och svenska alkoholpolitiken är att skydda folkhälsan och att en viktig princip här är att ”det privata vinstintresset på detaljhandelsmaknaden för alkohol utesluts i syfte att hålla nere alkoholkonsumtionen”.
Det är motiveringen till att Sverige och Finland har alkoholmonopol (Alko och Systembolaget) och den
har också EU-domstolen välsignat.
Enligt den finländska regeringens lagförslag, som är tänkt att klubbas igenom ännu i vår, kvarstår Alkos monopol. Men öl, cider och long drink med en volymprocent på 5,5 ska få säljas i mataffärer, kiosker och på servicestationer. Restauranger ska också kunna ansöka om att få sälja ut alkoholdrycker och utskänkningstiderna förlängas. Skillnaden till Sverige är stor där enbart öl med en volymprocent på upp till 3,5 får säljas i matbutikerna.
Utveckligen i Finland har ”i förläningen en påverkan på den alkoholpolitiska utvecklingen och det folkliga förtroendet för en restriktiv alkoholpolitik även i Sverige och i övriga Norden”, avslutas skrivelsen.
Norges mål: Minska konsumtionen
Samma farhågor finns också i Norge som i likhet med alla andra nordiska länder, förutom Danmark, har alkoholmonopol.
– Jag har med oro noterat förslaget om lagändringar i Finland som påverkar monopolsystemet, säger hälsominister Bent Høie i en skriftlig kommentar till HBL.
Enligt honom väcks ständigt ”krav på liberalisering och utholkning av monopolet” och han betonar att förändringar i ett land kan påverka stödet för monopolet också i andra länder.
Norge kommer, enligt Høie, att sända en kommentar till EU-kommissionen som stöder Sveriges yttrande.
Høie betonar att Norge arbetar för att nå världshälsoorganisationen WHO:s mål att minska den skadliga alkoholkonsumtionen med 10 procent globalt före 2025. Huvudlinjerna i den norska alkoholpolitiken står därför fast med bland annat alkoholmonopol, reklamförbud och åldersgränser.
– Det kan finnas behov för justeringar och ändringar i regelverket men det är viktigt att utvärdera konsekvenserna.
Diskussion på Island
På Island väcks med jämna mellanrum krav på en liberalisering, så gott som årligen, enligt Rafn Jónsson, projektledare på det isländska Hälsodirektoratet.
I dag är öl med en volymprocent på 3,5 tillåten i mataffärerna, men enligt ett förslag som en alltingsledamot från Självständighetspartiet har gjort borde starkare öl, vin och sprit få säljas fritt.
– De som driver frågan anser att staten inte ska bedriva företag eller lägga sig i hur folk konsumerar alkohol, säger Rafn Jónsson.
Förslaget har stöd i två partier men Jónsson betonar att opinionsmätningar visar att sjuttio procent av islänningarna är emot det. Effekterna på folkhälsan skulle vara stor och därför säger han att han bekymrat följer med hur det går för det finländska lagförslaget.
– Vi har använt en skandinavisk restriktiv alkoholpolitik i vår politik. Om det görs förändringar i Finland blir det lättare för dem som vill ha ändringar här, säger Rafn Jónsson från Reykjavik.