Inget slut på byggandet på Drumsö
Nya hus ersätter gamla, gamla kontor och nedlagda industrier blir bostadshus och så bygger man till på tomma tomter. Drumsö är stadsdelen där tiden inte står stilla, tvärtom. Efterfrågan i synnerhet på familjebostäder bidrar till byggaktiviteten.
Otso är två år, infödd Drumsöbo och han vet ingenting bättre än Casinostranden på Drumsö, eller Sjöbadsparken som stranden egentligen heter. Förr låg här ett riktigt kasino, men träbyggnaden brann 1947.
Den här tiden på året är stranden ödslig men för smågrabbar som gillar att påta i sanden, plaska i pölar och plocka i spillror av snö, är platsen ett paradis.
Inte för att Otso skildrar sina intryck av Drumsö på annat sätt än genom ett belåtet leende men hans sällskap på stranden, farfar och farmor, som kommit från Kuopio för att hälsa på barnbarnet, vet att berätta att den unga familjen stortrivs i stadsdelen.
– Problemet är att tvårummaren på Storsvängen börjar bli trång med en växande pojke, och nu letar de efter större. De vill gärna bo kvar men på Drumsö är det inte alldeles enkelt att hitta en familjebostad till rimligt pris, säger farfar.
Otso och hans föräldrar bor i en typisk Drumsölägenhet, nämligen en tvårummare och de små bostäderna kännetecknar fortfarande ön i dag, trots att man har byggt tiotals nya bostadshus sedan 1990-talet då omvandlingen av Hallonnäs kom i gång.
Hallonnäs präglades i decennier av kontor, industrier och andra arbetsplatser men genom målmedveten planering har området gestaltats på nytt. Dels har nya bostadskvarter uppförts längs med både östra och västra stranden, dels har man byggt om tidigare kontor och industrier för boende.
Högt vid Laxvarpsviken
På östra sidan finns utöver tätt stående bostadshus fortfarande flera båtklubbar och företag med anknytning till båtliv. Det finns inte planer på att rubba båtverksamheterna i framtiden men där det är möjligt ska man täta till bostadsbeståndet ytterligare och ett exempel på ett nytt stort projekt som väntar på byggstart är kvarteret med sex lamellhus på 5–6 våningar vid södra stranden av Laxvarpsviken. Arbetet med detaljplanen började för över tjugo år sedan och godkändes i mars 2017.
De sex bostadshusen, med rum för närmare 500 boende, ställs snett vid en ny gata, Algot Niskas båge som uppstår norr om nuvarande Hallonnässtranden. Segelföreningen Sinbad flyttar ett steg mot öster och man ska också bygga en ny vågbrytare och nya bryggor. Samtidigt ska stranden kring viken få urban struktur och bli ett promenadstråk. Arbetena förutsätter ytterligare utfyllnad av vattenområde. Den naturliga viken har fyllts ut under många decennier och är betydligt mindre än ursprunget.
– Vi är också i gång med planer som betyder att man kan bygga om och tätare i kvarter som ligger mitt på Hallonnäset, säger områdesarkitekt Martin Bunders och tillägger att arbetena resulterar i ytterligare tiotals nya bostäder.
Nytt på Drumsövägen
Hallonnäs är ändå inte det enda om-
rådet som blir tätare på Drumsö. Kring det rivna vattentornet är man nu i färd med att granska möjligheterna att bygga nya bostadshus som skulle ha vida vyer från Örnberget. Det utesluter inte att man också anlägger en liten park där vattentornet tronade i nästan sextio år.
– Till nyheterna på Drumsö hör även planerna på att riva Matkahuoltos hus på Drumsövägen 8 och ersätta det med ett nytt bostadshus, berättar
Bunders. På motsvarande sätt rev man för några år sedan Teostos kontorshus vid brofästet och byggde ett nytt bostadshus i stället.
Och i andra ändan av av samma gata, vid foten av Kvarnberget pågår byggarbeten på ett nytt kvarter som ersätter den tidigare kontorsoch industrifastigheten på Drumsövägen 52. I komplexet ingår flera huskroppar, och fastighetsbolaget Koskikara färdigställs till exempel i
slutet av maj. Alla bostäder är ingalunda sålda, på sjätte våningen med fri sikt över Västerleden är det begärda priset för en familjebostad på 99 kvadratmeter 7 600 euro per kvadratmeter.
Kvarteret får nya grannar i takt med att området vid Drumsövägen utvecklas och andra kontorshus rivs och ersätts med bostadshus. I scenariet för framtiden ingår utöver Björkholmen och dess 5 000 boende dessutom hela den bebyggelse för tusentals boende som stadsboulevarden på Västerleden kan innebära, men generalplanen är fortfarande under beredning.
Mellan 3 800 och 8 300
Prisnivån på bostäderna varierar stort, från ungefär 3 800 euro per kvadratmeter till 8 300.
– På Drumsö är prisbilden väldigt tydlig och man kan tala om tre segment i gestaltningen av utbudet, säger fastighetsförmedlare Berit Segercrantz på Aktia fastighetsförmedling.
Till det dyraste hör det nyaste, alltså alla nya fastigheter, sedan kommer äldre bostäder som redan har genomgått stambyte och renoverats grundligt och så finns gamla bostäder i så gott som ursprungligt skick i bostadsbolag som står inför omfattande reparationer.
– Drumsö är efterfrågat bland barnfamiljer. Dilemmat är att de små bostäderna, enrummare och tvårummare, fortfarande är väldigt vanliga. Läget håller förstås på att förändras, säger Segercrantz.
Där unge Otso än så länge inte har sett hur hans hemstadsdel växer och blir annorlunda har Ritva Räty ett långt perspektiv på skeendet. De senaste 60 åren har hon bott mitt på Drumsövägen.
Vi råkar på henne utanför det nya köpcentret där hon har handlat.
– Före både det nya och gamla köpcentret låg en länga växthus på sluttningen, och herr Stenius som odlade blomstren, var en trevlig karl som gärna skänkte blommor åt unga flickor, minns Ritva Räty och efterlyser en bokhandel på ön. Förr låg en sådan på krönet av Drumsövägen, och Räty konstaterar också att utbudet av klädbutiker är minimalt.
Ritva Räty har inte bara minnen av en föränderlig stadsdel, hon har också personligen upplevt flera generationer av Drumsöbor.
– Jag arbetade länge som hälsovårdare och har mött många Drumsöbor. Många har faktiskt gjort som jag, trivts, rotat sig och stannat kvar.